Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
justitieministern att sedan den 7 maj
24119 medlemmar av Nasjonal samling
arresterats. Av dessa hade 8 884 ofarliga
åter försatts på fri fot, varför hela antalet
fängslade var 15 235. Vid denna tidpunkt
hade blott 693 domar avkunnats. Man
räknade i slutet av året med att
landsförräderimålens antal skulle stiga till 63 500
men att antalet inblandade vore betydligt
större. Utrensningen komme därför att
ta lång tid; i varje fall skulle det ta
ytterligare ett par år innan alla dömts. De
svåra sociala problem, som måste följa
med kriminaliseringen av en så stor
folkgrupp, upptog i hög grad
uppmärksamheten. Samhället strävade att återföra
quis-lingarna till arbete, men de möttes av
många medborgares naturliga ovilja.
Quislingungdomen sökte man göra till
föremål för planmässig andlig fostran.
Uppmärksamhet från hela världen
tilldrog sig landsförräderiprocessen mot
Quisling själv, vilken inleddes den 20
augusti. Proceduren var som i alla
landsförräderimålen den för norsk rätt
normala med grundlig och saklig
dokumentering från åklagarens sida, med full
frihet för den anklagade och hans
försvarare att anföra alla de omständigheter, som
kunde tala för frikännande eller mildare
dom. I själva verket förde Quislings
advokat sin klients talan med stor kraft.
Quisling själv framstod även under processen
som ett psykologiskt problem. Hans
ovedersägliga intelligens och viljekraft
trädde klart fram liksom också hans
maktsträvan. Han var övertygad om att han handlat rätt och till Norges bästa. »Han
har», sade en av de psykiatriska sakkunniga, »höga ideal. Rent personligen har
jag det intrycket att Quisling handlat i god tro». Quisling blev emellertid
förvunnen till att redan hösten 1939 ha sökt kontakt med den tyska statsledningen,
vilken han med framgång stimulerade till invasionen i Norge liksom till sitt senare
för alla uppenbara landsförräderi. Särskilt belastande fann rätten Quislings
hållning till norska patrioters avrättning. Den 10 september på dagen fyra år efter
arkebuseringen av de första norska dödsoffren, Hansteen och Vickström, dömdes
Quisling till döden. Quisling var beredd på domen och förlorade aldrig
självbehärskningen. Han vidhöll sin oskuld, när hans sak appellerats till högsta
domstolen, vilken bekräftade dödsdomen. Den 24 oktober kl. 2.40 på morgonen
arkebuserades han på Akershus av 10 norska frihetskämpar.
Innan dödsdomen fullbordades hann Quisling vittna i processen mot ett par
»ministrar» i sin regering. Dessa processer tilldrog sig vida mindre intresse.
De anklagade slingrade sig och hade tappat minnet. För dem blev straffmätningen
i lägre instans högst växlande. Så dömdes »minister» Irgens till 7 års fängelse,
»minister» Stäng till livstids fängelse och »minister» Hagelin till döden. Andra
dödsdomar träffade under året några norska quislingterrorister.
Quisling vallades under processen i
ndödsskogen» i Trandum för att konfronteras med
massgravarna där.
17
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
