Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Handelsavtalet med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av ett ramavtal, omfattade leveranser under fem år för sammanlagt 1 miljard
kr. Krediten skulle icke överstiga 300 miljoner pr år; vissa leveranser skulle få
sträcka sig in på sjätte året. Utöver kredithandeln skulle under fem år utbytas
varor för 100 miljoner kr., ett belopp, som man dock skulle försöka öka efter
utgången av år 1947. Krediten skulle löpa i 15 år. Genom räntefrihet de tre första
åren och andra jämkningar skulle den effektiva räntan bli 23/s procent. Enligt
handelsavtalet skulle till Ryssland bl. a. levereras gruvutrustning för 200 miljoner,
Asea-leveranser skulle utföras för 80—100 miljoner, 300 ånglok skulle levereras
från Trollhättan, Motala och Linköping. Vissa ryska önskemål hade icke kunnat
tillgodoses. Riksbanken skulle för Sovjets räkning lägga upp det största
räntefria kontot i bankens historia. De svenska Baltikumfordringarna skulle delvis
ersättas, nämligen med icke fullt 19 miljoner kr., som skulle avräknas i den ryska
krediten. I denna ingick också 34 miljoner i tidigare ryska skulder. Även
överenskommelser om transitering och om reexport av varor från tredje land hade
träffats. Vid denna tid pågick ännu förhandlingar mellan ryska myndigheter och
svenska leverantörer om de allmänna leveransvillkoren. Senare träffades
överenskommelse om att den ömsesidiga civila flygtrafiken skulle återupptagas.
I augusti hade såväl Sverige som Sovjetunionen avvisat en not från U. S. A. om
det tilltänkta avtalet. U. S. A. befarade, att avtalet såsom varande av bilateral
karaktär skulle komma att stå i strid -med F. N:s planer på en utvidgning av den
multilaterala handeln och försvåra återupptagandet av fri världshandel.
Avtalsförslagen underkastades i utrikesutskottet en minutiös prövning,
därunder företrädarna för de av avtalet berörda industrierna hördes.
Industriförbundet och Exportföreningen ingav en gemensam skrivelse till utskottet, däri de
förklarade, att industrien skulle göra det bästa möjliga av avtalen, men att
leveranserbjudandena var moraliskt bindande, endast om förutsättningarna i fråga
om material, arbetskraft m. m. uppfylldes. Det underströks, att tvångsåtgärder eller
ingrepp i företagens handlingsfrihet icke skulle få förekomma.
Ända sedan sommaren hade pågått en pressdebatt i avtalsfrågan; denna
kulminerade nu. Med åberopande av en föregående dag i utrikesutskottet lämnad
redogörelse av direktör Thorsten Ericson i Asea anklagade Dagens Nyheter den
22 oktober i en ledare med rubriken »Den avslöjade lögnen» regeringen och
särskilt handelsminister Myrdal för lögnaktighet, då de hade bestritt tidigare
framkomna uppgifter om påtryckningar på industrien i ryska avtalsfrågan. Artikeln
föranledde en kommuniké från utrikesutskottet, som redogjorde för vissa
meddelanden, som direktör Sverre Sohlman den 2 juli hade lämnat direktör Ericson
på grundval av en överläggning i statsrådsberedningen om olika utvägar att öka
den svenska elektriska industriens leveransförmåga. Några dagar senare begärde
Dagens Nyheters chefredaktör professor Herbert Tingsten, att han och ett par
andra medlemmar av tidningens redaktion skulle bli hörda om de metoder,
som regeringen hade begagnat i samband med förberedelserna till ryssavtalet.
Meddelarnas namn skulle icke få bringas till offentligheten mot deras vilja.
Utrikesutskottet beslöt emellertid, att framställningen icke skulle föranleda någon
åtgärd. Ledamoten av andra kammaren Bertil von Friesen (fp) anmälde enligt RO
§ 57, att det var »anledning till anmärkning» mot handelsministern. Anmärkningen
gällde, enligt vad som blev bekant, handläggningen av avtalsärendet.
Konstitutionsutskottet tog av olika skäl, bl. a. därför att dess kansli icke är fullständigt
under en höstsession, icke upp anmälan till realbehandling. Presskritiken mot
handelsministern fortsatte emellertid, och krav framställdes på hans avgång.
Sålunda skrev Svenska Dagbladet den 24 oktober, att betänkligheterna mot avtalet
i hög grad bestämdes av det faktum, att handelsministern genom sina uttalanden
hade framkallat ett misstroende, som starkt influerade på företagarnas syn på
dess innebörd och konsekvenser. »Här råder», sade tidningen, »en förtroende-
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
