Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika 1946. Av docent Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm, det sistnämnda hållet C—7 okt. med 300 deltagare. Det största var
Linköpings med 1 200 deltagare. Med K. M:ts tillstånd blev årets lagstadgade
prästmöte i Linköping uppskjutet.
Det allmänna kyrkomötet, som var samlat i Stockholm 9 nov. till 9 dec., hade
icke några mera uppseendeväckande ärenden till behandling. Till svar på K. M:ts
skrivelser godkände kyrkomötet bl. a. med vissa jämkningar nya
bestämmelser om ämbetsbrott av präst samt antog ny lag om kyrkomusiker. Med
anledning av inom kyrkomötet väckta motioner beslöt kyrkomötet i underdånighet
anmäla, att det för sin del godkände förslag till upphävande av lagar om
barnakvinnors kyrkogång och om jordfästning i stillhet, vidare bl. a. anhålla om
överlämnande till dissenterlagskommittén av frågan om prästs skyldighet att viga
frånskild samt om åtgärder för ett stärkande av kristendomsämnets ställning i
hela skolväsendet, särskilt i gymnasiets högsta ring och studentexamen.
Två av Konungen tillsatta sakkunnigkommitteer för kyrkliga frågor började
under året sitt arbete, nämligen en som med landshövding Acke Westling som
ordf. utreder prästerskapets löneförhållanden, en som under biskop Torsten
Bohlins presidium undersöker kvinnas behörighet till prästämbetet. Dessa och
andra för kyrkan nyttiga initiativ to,gs av statsrådet Nils Quensel, som genom
överenskommelse inom regeringen kommit att fungera som kyrkominister både
under statsrådet Erlanders och under statsrådet Weijnes ecklesiastikministertid.
Båda frågorna, särskilt den sistnämnda, tilldrog sig stort och ofta lidelsefullt
intresse i press och allmän debatt.
Personförändringarna var få under året. I kyrkans ledning skedde liksom förra
året ingen ändring. Professorn i religionshistoria i Lund, teol. och fil. dr Efraim
Briem, känd för sina mångsidiga intressen, sin stora produktivitet och populära
framställningskonst, avled 15 juni, utan att hans lärostol ännu vid årsskiftet var
ledigförklarad. Bland huvudstadens kyrkoherdar inträdde endast en ny man,
kyrkoherden i tyska S:ta Gertruds församling G. W. Schiebe. I Stockholms
närhet blev kyrkoherde Hullberg i Nacka
och Zetterberg i Spånga utnämnda av
Kungl. Maj:t efter invecklade val och
förordsprocedurer. Det säregna
befordrings-ärendet i Oscar var ännu vid årets slut
oavgjort.
Inom den religiösa litteraturen kan
från året nämnas Tor Andræs utläggning
av Fader vår till en ung konstnärs
teckningar, Erik Arbins Människor som vi
— och vi människor, Torsten Bohlins
Profiler, Nils Bolanders Herrens krig och
andra delen av Olle Nystedts
predikosamling. Om kyrkans sociala verksamhet
handlar Otto Centerwalls Diakoni och
samhällsfrågor och Sven Åke Rosenbergs
Den tjänande kyrkan. Bland den
teologiska vetenskapens alster har följande
arbeten ärende till en större allmänhet:
Erik Berggren Till den kristna biktens
psykologi, Gert Borgenstierna Tro mot
bättre vetande?, Ivan Engnell Gamla
Testamentet, Emil Liedgren Svenska kyrkans
historia, del 6, Åke V. Ström Religion och
gemenskap samt Geo Widengren
Religionens ursprung.
Kär biskop Manfred Björkquist visiterade Matteus
församling i Stockholm talade han även för omkring 4 000
personer i Filadelfiakyrkan (pingströrelsen). Han ses
här omgiven av författaren Sven Lidman (t. v.) och
pastor Lewi Pethrus.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
