Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1946. Av förste aktuarien Viking Källström - Finansväsendet, penning- och kapitalmarknaden, prisnivån - Jordbruket med binäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot tidigare resp. 4,20 och 16,92 kr. Efter kronans revalvering uppgick riksbankens
guld- och valutareserv den 15 juli efter omräkning till 2 864 milj. kr. Under
senare hälften av året ägde på grund av mycket stort importöverskott m. m. en
stark åderlåtning rum, så att reserven vid årets utgång krympt med nära 30 %’
till 2 020 milj. kr. (mot 2 782 milj. kr. ett år tidigare). Det officiella diskontot låg
hela året oförändrat vid 2Vi °fc. Tillgången på betalningsmedel var alltjämt riklig.
Sedelomloppet ökades kraftigt mot årets slut och nådde per 31 december ett så
högt belopp som 2 877 milj. kr. eller 95 milj. kr. mer än vid 1945 års utgång. En
bättre balans erhölls mellan affärsbankernas in- och utlåning genom att den förra
undergick blott obetydliga ändringar, medan den senare steg avsevärt, särskilt
under november. Denna månad var den första sedan över fem år, som visade ett
utlåningsöverskott. En tendens till minskat sparande framträdde.
På fondbörsen låg kursnivån i genomsnitt högre än 1946. Särskilt under
högsommaren var stämningen optimistisk, men en avmattning inträdde framför allt i
september. Tidskriften Affärsvärldens aktieindex (1937 = 100) angavs för juli och
december 1946 till 144,8 resp. 144,1 mot 136,7 resp. 130,1 samma månader 1945. Fast
hållning karaktäriserade börsen vid årets utgång. Årets omsättning blev 536 milj.
kr. mot 464 milj. kr. 1945, men hela ökningen kom på obligationer, som 1946
representerade 348 milj. kr. mot 276 milj. kr. året förut.
Enligt de officiella beräkningarna undergick prisnivån endast obetydliga
ändringar under 1946. Kommerskollegii partiprisindex (1935 = 100) redovisades bela
perioden januari—oktober med 185 eller 186. Höjningar för exempelvis
kvarnprodukter, järn och metaller samt fetter och oljor motvägdes nämligen av sänkningar
för bl. a. fossila bränslen, gödselmedel och kautschuk. I november steg indextalet
till 190, främst på grund av stark uppgång i virkespriserna, och för december
noterades 192 mot 190 samma månad ett år tidigare. Riksbankens
konsumtionspris-indextal (1938 = 100) visade också mycket små variationer, mellan 158,3 under
årets första och 159,5 under dess sista kvartal. Dessa siffror tydde närmast på
ett framgångsrikt fortsättande av den priskontrollerande verksamheten, men vissa
tecken lät förmoda, att okontrollerbara, ej registrerade prisstegringar i betydande
utsträckning ägde rum i samband med ändringar i produktionens och handelns
inriktning samt beträffande varornas kvalitet. Risken för en inflationsartad
utveckling började i själva verket synas alltmer påtaglig trots den livliga importen
och den goda sysselsättningen inom industrien. Vissa nya ingripanden i syfte
att förhindra en dylik utveckling gjordes, såsom den ovannämnda skärpningen
av investeringskontrollen jämte höjningen av kronvärdet — vilken senare dock
medgivit prissänkningar blott å ett begränsat antal mindre viktiga varuslag —
sänkning av kaffeskatten och beviljande av subventioner intill 25 milj. kr. för en del
betydelsefulla importvaror, främst bomull och hudar, som starkt fördyrats på
den internationella marknaden. Å andra sidan innebar den förda
jordbrukspolitiken höjda priser å vissa grundläggande livsmedel, och vad som åtgjordes resp.
icke åtgjordes med avseende på lönepolitiken var snarast av inflationsbefrämjande
art. Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen kom under hösten överens
om slopande av systemet med automatisk lönereglering efter
levnadskostnadsindex, varemot arbetarna senast 1 maj 1947 skulle medges en ovillkorlig
löneökning om 5
Jordbruket med binäringar.
Utsikterna för 1946 års skörd syntes på eftersommaren i huvudsak mycket
gynnsamma, men onormalt stora nederbördsmängder under september gjorde, att
resultatet särskilt i kvalitativt hänseende avsevärt nedsattes. Det försenade
bärgningsarbetet kunde dock nästan genomgående bedrivas under goda naturbetingelser.
Mängden skördad brödsäd och framför allt vete överträffade ej oväsentligt 1945
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
