Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1946. Av förste aktuarien Viking Källström - Utrikeshandeln - Sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
september, oktober och december låg mellan 233,5 och 237,6 milj. kr. Samtliga
månader uppvisade införselöverskott, november det största med 124,9 milj. kr.,
januari det minsta med 20,1 milj. kr.
I sammanställningen sid. 113 återfinnes värdesiffror i 1 000 kr. för in- och
utförseln med fördelning på handelsstatistikens sedvanliga tjugo varugrupper. De till
jämförelse medtagna uppgifterna för 1945 är till skillnad från 1946 års definitiva.
Som synes undergick importen beträffande praktiskt taget samtliga
varugrupper en mer eller mindre markerad ökning under 1946. Mycket stark är stegringen
för bl. a. de viktiga grupper, som omfattar mineral o. d., järnverksprodukter och
metaller, textilämnen samt livs- och fodermedel. Importen av kol och koks nådde
3,44 milj. ton, bensin 605 milj. liter, andra brännoljor 1 310 milj. kg, tackjärn 91100
ton, ull 19,2 milj. kg etc. På exportsidan var utvecklingen mera oenhetlig. Fyra
varugrupper, bland dem transportmedel (främst fartyg), uppvisade här nedgång,
och för trävaror låg siffran på samma nivå som 1945, i det minskning för sågade
och hyvlade varor motvägdes av ökning för oarbetat och bilat virke. Mineral
(främst järnmalm) och maskiner gick upp kraftigt, medan massa och papper samt
järn och stål etc. ökades med drygt hälften. För sulfatmassa noterades dock ingen
nämnvärd stegring.
Med avseende på utrikeshandelns geografiska fördelning fortsattes och
accentuerades 1945 års utveckling. Starkt ökad betydelse som leverantörer fick bl. a. de
anglosaxiska stormakterna samt Polen, Tjeckoslovakien och Västeuropa, medan
Tyskland sjönk starkt tillbaka. Bland avnämarländerna intog Storbritannien en
obestridlig rangplats före USA, Holland, Belgien, Frankrike, Danmark och Norge.
För sistnämnda land framträdde på grund av minskade fartygsleveranser en
betydande nedgång.
Sjöfarten.
Året 1946 var det första sedan tiden före krigsutbrottet, under vilket
sjöfartsnäringen kunde utövas under i stort sett normala, fredsmässiga förhållanden, även
om efter poolens upplösning den inhemska trafikkommissionen alltjämt utövade
viss kontroll beträffande tonnagets användning och fraktsättningen. Trafiken på
tidigare reguljära trader återupptogs, exempelvis Göteborg—New York på våren,
och nya linjer öppnades. Härvid kunde svenska rederier i vissa fall övertaga
en del av den trafik, som före kriget bedrivits av tyska redare.
Handelsflottans bestånd undergick även under 1946 en måttlig ökning vad
tonnagesiffran angår och nådde vid årets slut 1,71 milj. bruttoton, varav enbart på
motorfartyg 1,07 milj. Totalantalet fartyg var ungefär detsamma som vid årets
början, 2 065 st. Det kan nämnas, att under 1946 de tvenne sista segelfartygen
(utan hjälpmaskin) som sådana utgick ur vår handelsflotta. Handelsflottans
krigsförluster utgjordes under 1946 av blott 2 fartyg. Som ett tecken på återgången
till fredsmässiga förhållanden kan nämnas, att krigsförsäkringsnämndens
verksamhet med meddelande av statlig krigsförsäkring upphörde med årsskiftet 1946/47.
Den starkt ökade utrikeshandeln återspeglades givetvis i en långt intensivare
sjötrafik. Vid ingången av 1947 rapporterades endast 12 fartyg om tillsammans
11 000 bruttoton upplagda. I den direkta sjöfarten på utrikes orter ankom under
1946 fartyg med ett sammanlagt tonnage av 11,88 milj. nettoton mot 4,35 milj. ton
1945 och avgick fartyg med tillsammans 12,75 milj. nettoton mot 5,64 milj. ton
1945. Som synes var ökningen mera markerad i den ingående trafiken än i den
utgående. Trots den kraftiga uppgången jämfört med året närmast förut innebar de
anförda tonnagesiffrorna jämfört med 1939 en minskning av utrikesfarten med
omkring hälften, varvid särskilt de utländska fartygen drabbats.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
