Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl llægermarck.
Kristian Hellström. Eugen Hemberg.
i sina norrlandsskildringar och familjebilder. Han blev med åren något av en modernismens Carl
Larsson. I nutida svensk konst var han en av förgrundsgestalterna». (Gotthard Johansson.) Död
den 17 juni.
August Hammar, f. 1861. Professor i anatomi vid Uppsala universitet 1898—1926. H. var en av
banbrytarna på det histologiska området och särskilt blev hans ytterst ingående och noggranna
undersökningar av thymuskörteln epokgörande. Död den 17 april.
David Hedengren, f. 1858. F. generallöjtnant. Han var i yngre år militärattaché i Paris och i
S:t Petersburg, blev sedermera chef för Smålands artilleriregemente, generalfälttygmästare och
inspektör för militärläroverken. Död den 29 maj.
Karl Hægermarck, f. 1868. H., som var kamrer vid Sprithandelsbolaget i Uppsala, ägnade
större delen av sin fritid åt att outtröttligt leda utgivandet av och kommentera de skrifter om
Hälsingland, som den lärde hudiksvallsprosten Olof Broman, död 1750, författat, främst bland dem
det märkliga verket »Glysisvallur», en skildring »av en kulturhistorisk räckvidd, som når långt
utanför provinsbeskrivningen». (F. överbibliotekarien A. Grape.) H., själv hälsinge, väckte 1911
tanken på utgivandet av Bromans handskriftsskatter, som tillhörde Gestrike-Helsinge nation i
Uppsala. Död den 31 augusti.
Kristian Hellström, f. 1880. En av förgrundsgestalterna från den svenska idrottens
genombrottsår. H. var »vår förste internationellt ryktbare löpare på medellånga och längre distanser,
men framför allt en organisatör av stora mått redan omkring sekelskiftet». (Erik Bergvall.)
Erövrade bronsmedaljen i 1 500 m vid olympiaden i Aten 1906 och satte 19 svenska och skandinaviska
rekord. Generalsekreterare vid olympiska spelen i Stockholm 1912. Initiativtagare till bl. a.
Svenska Dagbladets stafett och Sleipners terräng. Död den 14 juni.
Eugen Hemberg, f. 1845 och vid sin död alltså över 100 år gammal. Länsjägmästare i
Kronio-bergs län 1904—20. Författare. H. vistades i tidigare år i Ryssland och Polen för
skogsvetenskapliga studier. För Kronobergs läns skogsvård nedlade han ett fruktbringande arbete. Stiftade 1914
Kronobergs läns naturvetenskapliga förening, som han ledde in i höga ålderdomen. Död den 14
mars.
Hakon Hjertén, f. 1874. Generaldirektör och chef för patent- och registreringsverket 1930—39.
Svensk delegat vid internationella konferenser rörande det industriella rättsskyddet. Under sin
tid som chef för patentverket föll det på hans lott att genomföra verkets betydelsefulla
omorganisation. Död den 29 juli.
Björn Holmgren, f. 1872. F. kommendör. Ledamot av riksdagens andra kammare 1921—44, där
han placerades av Blekingehögern som speciell företrädare för sjöförsvaret. »Med stor
påpasslighet och med ett sjömansfriskt, pojkaktigt lynne slogs han för marinens hjärtekrav under
försvarets många frostår på 20- och 30-talen.» (Sv. D.) Död den 10 februari.
C. T. Holmström, f. 1884. Tidningsman, konstnär, författare. Medarbetare i Göteborgs
Handels-och Sjöfartstidning sedan 1909, där märket C. T. H. blev livligt uppmärksammat och uppskattat.
H. började i Lund naturvetenskapliga studier och ägnade sig sedan åt sin konstnärliga utbildning
innan han blev tidningsman. I hans natur- och reseskisser »träffar man en fågelkännare och
botanist men också en konstnär med sinne för livet och färger — och dessutom en originell stilist».
(Gotthard Johansson.) Död den 15 januari.
Hakon Hjertén.
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
