Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reinhold von Rosen
Valfrid Spångberg.
Reinhold von Rosen, f. 1865. F. d. generallöjtnant. Inspektör för kavalleriet 1922—30. »Med
kunskapen om sitt yrke i allmänhet förenade han en alldeles särskild känsla och fallenhet för
kavalleristens och kavalleriets roll i försvaret. Personligen en framgångsrik ryttare, även på de
internationella banorna, satte han givetvis ridskickligheten högt, men det stora målet var att hävda
vapnet i den alltmer tilltagande konkurrensen med motorn.» (Sv. D.) Död den 27 juni.
Tryggve Rubin, f. 1874. Professor i geodesi vid Tekniska högskolan i Stockholm 1932—39.
Rubin var banbrytare för och skapare av den vetenskapliga geodesiundervisningen i Sverige. Han
ledde 1903—07 gradmätningsexpeditionen till nordöstra Rhodesia och erhöll därunder även i
uppdrag att utstaka gränsen mellan de brittiska och portugisiska kolonierna. Död den 28 juli.
Torsten Segerstråle, f. 1889. överstelöjnant. Blev efter att ha lämnat militärtjänsten verkst. dir.
i Svenska turisttrafikförbundet samt snart därefter verkst. dir. för Grand hotell-koncernen,
omfattande förutom Grand hotell även OperakälLaren och Hasselbacken. Ilan kvarstod på denna post
till 1942 och blev 1945 direktör i Militärsällskapet och var vid sitt frånfälle även verkst. dir. i
Utlandssvenskarnas förening. Död den 14 maj.
Valfrid Spångberg, f. 1871. Publicist. Efter studier i Uppsala kom S. in på tidningsmannabanan
och var under några år redaktör för den sedermera nedlagda Afton-Tidningen. Under en lång
följd av år utgav han en regelbunden, högt skattad politisk artikelserie till svenska
vänstertidningar. Han utgav dessutom en rad broschyrer och böcker med tyngdpunkten lagd på
karakteristiken av parlamentariska förgrundsfigurer. Ett särskilt intresse ägnade han därvid Adolf Hedin.
S. var en även av sina politiska meningsmotståndare högt värderad och respekterad person och
en av förgrundsfigurerna inom den svenska pressens olika organisationer. Död den 9 maj.
Edvard Strömberg, f. 1872. Disponent, ägare av Strömbergshyttans glasbruk vid Hovmantorp.
Chef för Orrefors under dess stora genombrottstid 1917—27, stod senare i spetsen för
sammanslutningen De svenska kristallglasbruken. »Bland glasets egna män var han den obestridda och
vördade auktoriteten i kraft av en livslång erfarenhet, en enastående sakkunskap och en
lidelsefull kärlek till yrket.» (Sv. D.) Död den 26 november.
Erik Sundin, f. 1867. Fil. dr, publicist. Han var under 30 år huvudredaktör för vårt lands
äldsta dagliga tidning, Norrköpings Tidningar. »Med sin starka känsla för det fria ordets ansvar
vann han genom sin fina bildning, sina djupa kulturintressen och sin samvetsgranna
vederhäftighet läsekretsens förtroende och svenska pressens respekt.» (Sv. D.) Död den 11 januari.
Carl R. af Ugglas, f. 1884. Konsthistoriker, författare. Kom tidigt in i den krets kring Johnny
Roosval som inriktade sig på utforskandet av våra kyrkors konstskatter. Hans doktorsavhandling
om Gotlands medeltida träskulpturer är »ett av de mest betydande arbeten som presterats av
någon svensk konstforskare». (Bengt Thordeman.) Som forskare förblev af Ugglas hela sitt liv
medeltiden trogen och lians kännedom om denna kan hos oss endast jämföras med Hans
Hildebrands. På Göteborgsutställningen 1923 ordnade ban den mycket uppmärksammade kyrkliga
avdelningen. Sedan 1933 var han föreståndare för Statens historiska museums medeltidsavdelning.
Utgav ett antal starkt personligt färgade litterära verk. Död den 15 mars.
Allen Vannérus, f. 1862. Filosof. Amanuens i kommerskollegium 1906—24. En självständig
filosofisk begåvning, dock föga känd utanför en liten krets av fackmän. »Den kärna, ur vilken hans
senare tänkande utvecklade sig, var hans doktorsavhandling Om erfarenheten: Ett
kunskapsteoretiskt studieförsök. Kunskapsteorien fortfor att vara en sida i hans spekulation, och han
försökte bl. a. att på självständig grund uppställa och genomföra en vetenskapernas logiska syste-
Tryggve Rubin,
Torsten Segerstråle.
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
