Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av fil. dr K. G. Bolander - Tyskland och Österrike - Den fjärde franska republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland och Österrike.
Utvecklingen i Tyskland präglades framför allt av kommunisternas fiasko. De
talrika kommunala och provinsval, som ägde rum i de tre västzonerna, visade
deras numerära betydelselöshet. I Sydtyskland segrade katolikerna och i de norra
delarna socialdemokraterna. Vid valen i den ryska zonen blev visserligen
kommunisterna det största partiet, men i Berlin misslyckades deras försök att hålla
sig kvar vid den maktställning ryssarna givit dem. Genom kraftiga ryska
påtryckningar bildades på våren ett s. k. enhetsparti av kommunister och
socialdemokrater, men vid valen på hösten besegrades detta av den socialdemokratiska
fraktion, som vägrat att ansluta sig, och kommunisterna kom på tredje plats. Kurt
Schumacher framträdde alltmer som socialdemokraternas ledare i västzonerna.
Tolkningen av Potsdamavtalets ekonomiska bestämmelser ledde till växande
slitningar mellan ryssar och anglosaxer, vilka sistnämnda fann bördan att
administrera och i stor utsträckning livnära ett ekonomiskt lamslaget Tyskland alltför
tung. USA:s politik gent emot Tyskland definierades av utrikesminister Byrnes i
ett märkligt tal i Stuttgart den 6 september. Nedmonteringen av industrier i de
anglosaxiska zonerna avbröts och den 3 decemiber träffades formellt avtal om
ekonomisk sammanslagning av zonerna från nyåret under tysk förvaltning med
säte i Minden. Fransmännen vägrade att ansluta sig emedan de motsatte sig en
centraliserad förvaltning i tyska händer. För sin del krävde de
internationalisering av Ruhr och i december införlivade de Saarområdet med vidgade gränser
med det franska tullsystemet.
Österrike råkade i en svår belägenhet som följd av Potsdambeslutet att all
tysk egendom i landet skulle tillfalla Sovjetunionen. Ryssarna gjorde nämligen
anspråk på och övertog inom sin zon även sådan förutvarande österrikisk
egendom, som tyskarna beslagtagit efter Anschluss. Mer än 70 procent av Österrikes
industri kom därigenom i ryska händer. Västmakterna vägrade för sin del att
godkänna en sådan tolkning.
Vid sitt sammanträde i New York enades utrikesministerrådet om att ta upp de
tyska och österrikiska frågorna vid ett nytt möte i Moskva nästa år.
Den fjärde franska republiken.
I Frankrike avgick de Gaulle den 20 januari och efterträddes av socialisten
Gouin. Ett författningsförslag, som utarbetats under socialistisk och kommunistisk
ledning, antogs den 19 april av nationalförsamlingen. M. R. P. (katolikerna) vände
sig emellertid mot förslaget, som med sin enda enväldiga kammare ansågs leda
till frihetsförkvävande partidiktatur, och det förkastades vid folkomröstning den
5 maj. Vid val den 2 juni till ny konstituerande församling segrade M. R. P. och
en koalitionsregering bildades av dess ledare Bidault. En ny författning
utarbetades, vilken i huvudsak liknade den föregående ehuru med tillägg av en övre
kammare, republikens råd, med suspensiva befogenheter. Detta förslag antogs den
29 september och godkändes den 13 oktober vid folkomröstning, varvid emellertid
nästan en tredjedel av valmännen avstod från att rösta. Vid valen den 10
november blev kommunisterna det största partiet i den nya deputeradekammaren, men
två veckor senare segrade M. R. P. vid valet av elektorer till rådskammaren. Bidault
avgick, oeh rivaliteten mellan M. R. P. och kommunisterna ledde till att uppdraget
att bilda ny regering gavs åt Blum, trots att hans socialistiska parti var det minsta
av de tre stora ooh lidit upprepade bakslag vid valen. Blum bildade en regering
uteslutande ur sitt eget parti, vilken visade sig mera handlingskraftig än någon
av de föregående koalitionerna, särskilt genom sitt ingripande mot inflationen
med påbud om allmänna prissänkningar.
Den nationalistisk-kommunistiska rörelsen i Annam och Tonkin, Vietnam, till-
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
