Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lörd Keynes. Arvid Mörne.
Harry Hopkins. Michael Kalinin.
i och med att han villkorslöst bekände sig till
kristendomen.»
Antti Hackzell, f. finsk statsminister (» 1881
— † 14/1). Efter juridiska studier kom han
i industriens tjänst och idkade även
advokat-och affärsverksamhet i Petersburg. Efter
finska frihetskriget var han landshövding i
Viborgs län och var ordf. i den blandade
kommittén för verkställande av Dorpatfreden
1920. I fem är (1922—27) var han Finlands
sändebud i Moskva, 1932—36 utrikesminister i
Kivimäkis regering. I finska riksdagen kom
han först 1939. Under de skickelsedigra
dagarna på eftersommaren 1944 blev han
Finlands statsminister med främsta uppdrag att
söka föra Finland något så när oskatt ur
kriget med Ryssland. När han vistades i Moskva
som förhandlare om vapenstillestånd
drabbades han den 14/9 1944 av slaganfall och
nödgades lämna statsministerposten.
Gerhart Hauptmann, tysk författare (* 1862
— † 11/6). Redan när Hauptmann 1912
belönades med det litterära nobelpriset hade han
sin egentliga gärning bakom sig. Huvudparten
av hans bestående verk tillkom under 1800-talet.
Det var då han skapade sin ställning som det
tyska dramats förnyare. Hauptmann började
som naturalist; och hans förstlingsarbete för
scenen, den 1889 utgivna »Vor Sonnenaufgang»,
åstadkom stor uppståndelse. Fullt färdig som
dramatiker var Hauptmann dock först i den
1892 utgivna »Vävarna», vars motiv hämtats
från ett revoltförsök som 1844 gjordes av de
förtryckta och utsvultna schlesiska vävarna.
Detta kollektiva skådespel utan huvudperson är
med sin mästerliga miljöskildring och sin
starka massverkan en djupt originell skapelse, som
knappast överträffats av något senare socialt
tendensdrama. Tendensen gör sig också starkt
märkbar i »Bäverpälsen», en besk och kvick
»tjuvkomedi», som riktar sin udd mot den
preussiska byråkratien. I Hauptmanns andra
mästerstycke, »Hanneles himmelsfärd»,
tillkommer ett nytt inslag av symbolistisk-romantisk
art. I Hauptmanns senare, rika men mycket
ojämna produktion märks vid sidan av
romaner och dikter främst ett stort antal skådespel,
än romantiska som »Den sjunkna klockan»,
hans största publiksuccé, eller »Und Pippa
tantzt», än naturalistiska som »Fulirmann
Henschel» eller »Rose Bcrnd». (Slen Selander.)
Harry Hopkins, amerikansk politiker (* 1890
— † 29/1). H. var en av president Franklin
Roosevelts förtrognaste medarbetare, och
presidenten utnyttjade hans organisationstalang bl. a.
vid genomförandet av New Deal. H. blev chef
för Federal Emergency Relief, som hade till
uppgift att samordna det statliga hjälparbetet
bland de arbetslösa. Ar 1938 utnämnde
Roosevelt honom till handelsminister, men H. drog
sig tillbaka redan efter ett par år och användes
sedan av Roosevelt som dennes specielle
kontaktman vid diverse uppdrag bl. a. till England
och Ryssland.
Gunnar Horn, norsk arktisk forskare (* 1894
—- † 16/7). H. var ledare för den expedition
till polartrakterna, vilken i augusti 1930 fann
kvarlevorna efter Andréexpeditionens män på
Vitön. Med utomordentlig omsorg och
pietetsfullhet förde han hem deras stoft och resterna
av deras utrustning.
Bertel Jung, finsk arkitekt (* 1872 — † 12/5).
J. var förste stadsplaneingenjör i Helsingfors
innan han öppnade egen arkitektpraktik. Han
betraktas som pioniär för modern
byggnadskonst i Finland.
Michael Kalinin, sovjetrysk politiker (* 1875
— † 3/6). Ursprungligen metallarbetare blev han
1923 ordförande i centrala exekutivkommittén
för hela Sovjet och därmed till namnet Sovjets
statschef och president. Från denna post avgick
han i mars 1946. Redan 1896 kom han i
förbindelse med Lenin och verkade sedan som
ivrig agitator, mångfaldiga gånger häktad, tills
den bolsjevikiska revolutionen segrat.
Lörd Key nes, brittisk nationalekonom (* 1883
— † 21/4). »Lörd Keynes var utan tvivel den
av de senaste årtiondenas nationalekonomer,
som haft det största inflytandet både på det
ekonomiska tänkandet och på den ekonomiska
politiken. Såsom författare karakteriserades
han av en ovanlig mångsidighet. För en större
allmänhet blev han först känd genom sitt
arbete ’The Economic Consequences of the
Peace’, där han med hänsynslös kritik och med
stilistiskt mästerskap tecknade en bild av
fredsförhandlingarna 1919 och det resultat som de
ledde till.
Under de allra senaste åren togs Keynes
alltmer i anspråk för praktiska politiska uppgifter
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
