Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad sig i riket tilldragit - Viktigare kommitteer och utredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår handelspolitik på längre sikt.
Ordf. envoyén S. E. G. Sahlin. 20/2.
Elbranschens utbyggnad,
konkurrens-och strukturförhållanden. Ordf. professor I.
Svennilson. 27/8.
Effektivare bekämpande av
dövheten. Ordf. professor Gunnar Holmgren.
19/10.
Krigsdomstolarnas avskaffande
under fredstid föreslogs av den sakkunnige,
rådman E. Wilhelmsson. 11/1.
Ungdomsvårdskommittén (se Sv. D.
Å. XXIII 1/6) föreslog i sitt fjärde
betänkande bl. a. att statsbidrag skulle lämnas för
fritidsgårdar, ungdomskafeer och
fritidsverksamheten i skolorna. 23/2.
Kommunallagskommittén (se Sv. D.
Å. XXIV) kom med sitt första betänkande, som
behandlade bl. a. kommunernas kompetens,
d. v. s. gränserna för den kommunala
verksamheten, och frågan om kvalificerad
majoritet, vilken kommitténs flertal ville ha
avskaffad. 13/9.
Vattenrättssakkunniga framlade
förslag till ändringar i vattenlagen i syfte att
vinna snabbare prövning av frågor om
tillämnade kraftverks- eller regleringsföretags
tillåtlighet. Bl. a. föreslogs nya bestämmelser
om deldom. 2/10.
Förslag till ny
tryckfrihetsförordning avlämnades av 1944 års
tryckfrihetssakkunniga. Den viktigaste nyheten i
förslaget var att juryn visserligen bibehålles i
tryckfrihetsmål men med inskränkta
befogenheter. Vidare föreslogs förbud för censur
samt stadganden till skydd för fri
nyhetsförmedling och spridning av tryckt skrift.
Preciserade bestämmelser gavs om allmänna
handlingars offentlighet m. m. 31/10.
Riksdagens arbetsformer. De 1946
tillsatta sakkunniga föreslog bl. a. att
riksdagen skulle sammanträda året runt med
några månaders sommarlov och ett jullov.
Vårsessionen skulle sluta senast den 31 maj och
höstriksdagen börja tidigast den 16 okt.
Vidare föreslogs större utskott, möjlighet att
tidsbegränsa långa debatter och möjlighet att
uppskjuta ärenden från vår till höst eller till
följande riksdag. Högermannen hr Håstad
föreslog i reservation att riksdagen skulle börja
1 december och sluta 1 juni. 21/12.
Hushållens tvättarbete föreslogs
rationaliserat av befolkningsutredningen som
framkastade tanken på att inrätta kollektiva
tvätterier, genom vilka allmänhetens tvätt
skulle kunna ombesörjas till väsentligt lägre
pris än det, som de s. k. handelstvätterierna
betingar sig. Beredningen lade upp ett om-
fattande rationaliseringsprogram, som för en
tioårsperiod skulle gå löst på 120 milj. kr.
25/1.
Bostadssociala utredningen (se
Sv. D. Å. XXIII 29/12) föreslog att drygt
200 000 lägenheter, motsvarande bortåt en
sjundedel av bostadsbeståndet i landets
tätorter, skulle försvinna genom sanering.
Kostnaden beräknades till 800 milj. kr. i icke
räntabla tomtvärden. Utredningen föreslog
vidare tidsbegränsade byggnadslov, som skulle
kunna ändras efter ett antal år. 29/4.
Medicinsk högskola i Göteborg.
De 1946 tillsatta sakkunniga för utredning av
frågan om medicinsk högskola i Göteborg
föreslog en fullständig sådan, som under
förutsättning av riksdagsbeslut skulle kunna
provisoriskt börja verksamheten redan den 1
januari 1948. Frågan kom emellertid ej upp till
riksdagsbehandling, och en ny kommitté
tillsattes i juli för överarbetning av 1946 års
kommittés förslag. Ordf. i bägge
kommittéerna var landshövding Malte Jacobsson. 28/2.
Skolfrågorna. Det hade beräknats att
1946 års skolkommission under hösten 1947
skulle kunna vara klar med ett
principbetänkande som skulle draga upp grundlinjerna
för ett nytt svenskt skolsystem, men detta
blev ej fallet, och planerna att förelägga 1948
års riksdag en på kommissionens utredning
byggd proposition fick därför förfalla. Från
kommissionen förelåg under året endast någ-
Försvarskommittén undrade om inte
militär-musikens uppgifter kunde fyllas genom
anordningar av mindre kostnadskrävande
beskaffenhet än hittills. Hur detta skulle kunna ske gav
tecknaren Nils Melander en antydan om.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
