Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Skattefrågans behandling - Riksdagens övriga ärenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med 200 kr. och för ensamstående med 130 kr. Vidare föreslogs en kombination
av barnavdragen och barnbidrag i fallande skala. Folkpartiet tillstyrkte i
huvudsak skattelättnaderna men avstyrkte skattehöjningarna inklusive
kvarlåtenskaps-skatten och den höjda bolagsskatten. Bondeförbundet ville ha en annan skiktskala
för förmögenhetsskatten, motsatte sig kvarlåtenskapsskatten men> accepterade
höjningen av bolagsskatten. Partiet kunde icke gå med på att dyrortsgrupperingen
bibehölls. Herr Ivar Anderson yrkade i en motion avslag på propositionen.
Motionären lade tonvikten på det bekymmersamma ekonomiska läget och den farliga
inflationistiska utvecklingen. Enligt hans mening borde skattesänkningar och nya
sociala utgifter uppskjutas, till dess läget hade klarnat, hur beklagligt ett sådant
uppskov än vore från principiell synpunkt.
Bevillningsutskottets utlåtande förelåg den 4 juli. Utskottet tillstyrkte
propositionen utom i två punkter. Skattesatsen för ekonomiska föreningar och
hypoteks-inrättningar föreslogs bli oförändrad med 32 proc. (40 proc. enligt
propositionen). Den reduktionsregel, som skulle tillämpas, när inkomsten var låg i
förhållande till förmögenheten, skulle gälla oberoende av förmögenhetens storlek.
Högern, folkpartiet och bondeförbundet reserverade sig i överensstämmelse med sina
partimotioner. Efter långa debatter den 14 och 15 juli biföll kamrarna
utskottsförslaget. Herr Sandler deklarerade, att han icke kunde avgiva sin röst för
utskotts-förslaget. Även några andra socialdemokrater avstod från att rösta. Efter
voteringarna anmälde högern i båda kamrarna sin reservation mot besluten, enär dessa
»inte blott strider mot vedertagna rättsgrundsatser utan genom sin återverkan på
arbetshåg, sparvilja och företagarlust är ägnade att hålla tillbaka
välståndsutvecklingen i vårt land till skada inte bara för dem, av vilka nya offer nu kräves, utan
för hela vårt folk».
Riksdagens övriga ärenden
Beträffande de särskilda riksdagsbesluten hänvisas till redogörelsen på annan
plats i årsboken. Förutom av skattefrågan fick riksdagen sin karaktär av de
många debatterna om det ekonomiska läget. Den 19 och 21 mars ägde sålunda en
allmän ekonomisk debatt rum i anslutning till regeringsförklaringar av
väsentligen samma innehåll som regeringens deklaration efter partiledarkonferensens
avbrytande (varom mera nedan). Högerledaren herr Domö undrade, om
regeringen icke borde överväga nyval; han framkastade tanken på en rekonstruktion
av regeringen. I liknande ordalag berörde folkpartiledaren herr Ohlin dessa båda
frågor. Statsministern svarade, att nyval icke var något medel att tillgripa i en
situation, som kräver anspänning av folkets alla krafter. Oppositionen klandrade
regeringen för dess passivitet i kampen mot inflationen; regeringen försökte
skjuta valutaspekulationen i förgrunden.
Dechargebetänkandet, som lämnades den 21 maj, innehöll ingen
majoritetsanmärkning mot något statsråd, men från borgerligt håll riktades reservationsvis
anmärkningar mot olika regeringsledamöter. En av dem gällde hela regeringen
och grundades på att denna icke i tid hade vidtagit verksamma åtgärder i syfte
att hejda den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen. Under dechargedebatten
den 28 maj riktades skarp kritik mot regeringens ekonomiska politik och
underlåtenheten att i tid underställa utrikesnämnden ryssavtalet. Även
regeringsledamöter deltog i debatten, trots att den endast rörde reservationsanmärkningar. I
ett svar till herr Domö yttrade statsministern, att oppositionen sprängde
parti-ledarkonferensen av valpolitiska skäl; regeringen hade varit beredd att
diskutera alla frågor.
Första kammaren debatterade den 28 juni penningpolitiken i anslutning till
bankoutskottets utlåtande om sedelinlösningen. Från högern och folkpartiet
vädjades till regeringen, att vid inflationens bekämpande gå en kortare och hårdare
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
