Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsatt krishushållning. Av redaktör K. O. Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fortsatt krishushållning
Av redaktör K. O. HAMMARLUND
Det oväntade bakslag i folkhushållet som inträffade under 1946 övervanns icke
under 1947. Ovissheten vid årsskiftet blev under årets lopp en förvissning
om att många försörjningssvårigheter återstode och komme att bestå ännu en tid
framåt. Verksamheten inom krisförvaltningen utvidgades därför på väsentliga
punkter. I stor utsträckning hängde detta samman med försämringen i Sveriges
valutapolitiska läge. Produktionen hämmades dessutom vad livsmedlen
beträffar av en ovanligt svår torka och i fråga om industrien av brist på vattenkraft;
härtill kom den alltjämt kännbara bristen på bränslen av olika slag.
Arbetsmarknadskommissionens uppgifter övertogs vid årsskiftet 1947—48 av
det permanenta ämbetsverket arbetsmarknadsstyrelsen, som inom sig dock
bibehöll en viss krisorganisation. Ett nytt krisorgan skapades med
importberedningen, som senare ersattes av export- och importberedningen.
Handelskommissionen påbyggdes och flyttades från folkhushållnings- till handelsdepartementet;
bränslekommissionens utrikeshandelsbyrå anslöts till handelskommissionen,
medan livsmedelskommissionens byrå för utrikes- och licensärenden ombildades till
en fristående sektion direkt under LK-ordföranden. Textilsektionen inom
pris-kontrollnämnden uppdelades i två sektioner, den ena för vävnader och garner,
den andra för konfektion och sömnadsarbeten.
Livsmedelskommissionen kunde redovisa en personalminskning från 228 vid
slutet av 1946 till 202 samma tid 1947, trafikkommissionen gick ned från 88 till
56, men i övriga fall blev siffrorna högre. Industrikommissionen ökade från 243
till 289, bränslekommissionen från 247 till 258 och priskontrollnämnden från 197
till 258.
Brödransonen räddades genom bland annat inmatning
I januari fanns det hopp om en höjning av brödransonen, sedan Sverige fått
preliminärt löfte från internationella livsmedelsrådet om vissa
spannmålsleveranser. Vid en konferens i London den 3—6 april för planerandet av Europas
spannmålsförsörjning framhöll statsrådet G]öres för Sveriges del, att skörden icke
täckte behovet under konsumtionsåret. Sedan 250 000 ton ställts till Finlands,
Norges och Nederländernas förfogande, fanns det inga lagerreserver i Sverige.
Ransoneringen hade skärpts, så att den svenska brödransonen var en av de lägsta
i Europa. De av konferensen rekommenderade åtgärderna för att på bästa sätt
tillgodogöra sig den tillgängliga spannmålen hade i Sverige redan drivits så långt,
att något ytterligare i den vägen knappt kunde göras. Gentemot en resolution
angående de olika ländernas djurbestånd påpekade statsrådet Gjöres, att behovet av
animalisk föda växlade med klimatet; att Sverige kunde hålla en relativt stor
svinstam berodde på att hästar och kor utfodrats med cellulosa.
Ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen i allmänhet var svårigheten att
komma överens om jordbrukspriserna. På våren träffades en
kompromissuppgörelse. Torkan under förhösten reducerade skörden av både brödsäd och
potatis. Bristen på bete inverkade menligt på mjölk- och smörproduktionen, vilket
medförde en ny uppdelning av matfettskupongerna på smör och margarin.
Livsmedelskommissionens ordförande, hovrättsrådet Olof Söderström, måste i
augusti meddela, att skörden av brödsäd icke täckte halva förmalningsbehovet.
Det kunde icke längre vara tal om en höjning av ransonerna; tvärtom hade man
att räkna med en sänkning, om icke tillräckligt med brödsäd stode att få utifrån
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
