Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsatt krishushållning. Av redaktör K. O. Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter ett första experiment med tillvaratagande av pappersavfall i Stockholm
sattes en riksomfattande propaganda i gång för pappersinsamling under
medverkan bl. a. av pappersavfallsengrossisterna och av Europahjälpen, som skulle få en
del av inkomsten.
En sakkunnigkommitté gjorde under hösten en snabbutredning om
pappersförsörjningen 1948. Däri rekommenderades för den periodiska pressen ännu
strängare återhållsamhet bl. a. beträffande extraupplagor och returer. Som
grundkvantitet föreslogs 50 % av 1946 års förbrukning; denna låga tilldelning skulle i
första hand träffa s. k. boulevardblad och liknande publikationer. Veckotidningar
i allmänhet skulle få ’69 %, ideella och ekonomiska tidskrifter 72 % o. s. v.
Beträffande nyhetspressen byggde man på överenskommelser med tidningsutgi-
Nyhelen om kafferansoneringens återinförande sipprade ut med påföljd att det blev en väldig
rusning efter de åtrådda bönorna lördagen den 15 mars, samma dag alltså som statsrådet Gjöres
hade at[ i radio på kvällen underrätta svenska folket om importstoppet. Bilden är från Percy
Lucks affär vid Drottninggatan i Stockholm.
-varföreningen, som skulle svara för uppdelningen av en årskvantitet på omkring
112 000 ton vanligt tidningspapper.
Nedskärningen av pappersförbrukningen i sin helhet jämförd med 1946 skulle
vara 14 och sakkunnigkommittén framhöll i detta sammanhang, att man inte
behövde gå längre tillbaka än till 1944 för att påträffa en avsevärt lägre
konsumtion än under 1947. Det vore angeläget att öka exporten av papper och papp; den
beräknade ytterligare reduktionen av den inhemska förbrukningen skulle genom
export kunna ge ett valutatillskott av 25 miljoner kronor.
Ransonering av elektrisk kraft
Kraftförsörjningen blev bekymmersam på grund av den ovanliga torkan.
Utgångsläget var icke särskilt bra, eftersom vintern 1946—47 hade varit sträng och
långvarig med mera köld än snö; vårfloden fyllde icke magasinen. Kraftförbruk-
8
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
