Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1947 - Ture Rangström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komponerade flera operor, varav hans mest kända är »Kronbruden», och hann
vidare med att skriva fyra symfonier, ett antal symfoniska dikter, körverk,
orkestersviter samt omkring 300 sånger och ballader. År 1944 tilldelades han Litteris
et artibus.
Vid hans bortgång skrev Sv. D:s musikrecensent Kajsa Rootzén bl. a. följande
om honom:
Romantiker in i märgen valde Ture Rangström gärna nattliga och patetiska motiv för sina
kompositioner, men denna hans lust att låta musiken skälva av oro eller upprivenhet bottnade
alls inte i någon osund eller vek sentimentalitet. En manligt redbar kampvilja hindrade honom
från att ge sig hän åt det snyftande känslosamma, och det rakryggade i hans yttre hållning
motsvarades av en viss egensinnig stramhet i tonspråket. Även i sugande töcken var han på sin vakt
mot tvinsjuka, färdig att ta spjärn i ett kärvt, obändigt trots. Då ooh då kunde han också lämna
den höstligt molltunga atmosfären, anslå ljusare och lättare toner ooh liksom på lek skriva
sådana artistiska skälmstycken som Tre ballader till texter av Frans G. Bengtsson.
Gregori Aminoff, f. 1883. Professor och föreståndare för Riksmuseets mineralogiska avdelning
sedan 1923. A:s »håg drogs främst till djupgående analys av mineralens struktur. Redan som
student inledde han i Sverige det röntgenkristallografiska studiet av materiens byggnad, och vid
Riksmuseet fortsatte han sina forskningar på detta område». (Prof. T. G. Halle.) Död den 11
februari.
Gustaf Berg, f. 1877. Chef för Svensk filmindustris skol- och bildningsfilmavdelning 1921—42.
B. började i pressen och var 1908—11 medarbetare i Sv. D. Han blev vår förste filmcensor och
föreståndare för statens biografbyrå innan han övergick till filmbranschen, där han byggde upp
SF:s skol- och bildningsfälmverksamhet. Död den 25 oktober.
Harald Bildt, f. 1876. Envoyé. Han kom i diplomatisk tjänst 1899 och blev efter tjänstgöring på
olika håll envoyé över stat. Ären 1922—35 var ban vår generalkonsul i Cairo och bodde sedermera
kvar i Egypten. B. hyste stort intresse för de kyrkliga enhetstankarna, och under det ekumeniska
mötet i Stockholm 1925 åtföljde han patriarken Photios. Död i Cairo den 25 april.
Ester Boman, f. 1879. Förutv. rektor. Hon grundade och innehade 1909—36 Tyringe helpension
för flickor i Hindås, där hon praktiserade sina nya ideer om uppfostran och undervisning.
Tyringe helpension blev en experimentskola av stor betydelse för svensk framstegspedagogik.
Sakkunnig i 1919 och 1927 års skolkommissionen Död den 25 september.
Allan Broman, f. 1861. Gymnastikdirektör, »den svenska utlandsgymnastikens grand old man».
Efter gymnastikdirektörsexamen vid GCI 1883 blev B. assistent hos den världsberömde svenske
sjukgymnasten Henrik Kellgren i London och startade fem år senare eget institut där. Bidrog
verksamt till att införa den svenska gymnastiken i engelska flottan ocli i hela det brittiska
undervisningsväsendet. Död den 27 februari i England.
Jacob Byström, f. 1857. Redaktör och utgivare 1889—32 av de svenska baptisternas organ,
Wecko-Posten, och intog under många år en ledande ställning inom svenska baptistförbundet ocli
Sveriges blåbandslörening. Ledamot av andra kammaren 1897—14 och 1916—17, den siste
kvarlevande av stockholmsbänken vid 1897 års riksdag, då det liberala genombrottet skedde. Död den
21 augusti.
A. J. Bärg, f. 1870. Riksdagsman. Bondson från Östergötland, var han i sin ungdom rallare och
blev sedan först banvakt och så förrådsman i Katrineholm, där han 1920 blev stadsfullmäktiges
Harald Bildt.
Gregori Aminoff.
Gustaf Berg.
Ester Boman.
17
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
