Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jarl Ernberg. Jolin Forssman. Axel Gavelin. August Hahr.
räkningar av värmeledning, friktion och diffusion inuti gaser inledde en ny epok inom den
kinetiska gasteorien.» (Professor H. Faxén.) Död den 1 juni.
Jarl Ernberg, f. 1863. Regeringsråd från regeringsrättens tillkomst 1909 till 1933 och vid två
perioder ledamot av lagrådet. E. var »en man som under ett långt liv givit betydande insatser pä
skilda områden. Han var en framstående domare och förvaltningsman med stark rättskänsla
som aldrig svek honom». (F. regeringsrådet G. Thulin.) Död den 30 april.
Jolin Forssman, f. 1868. Bakteriolog, professor i Lund 1909—33. Han vann världsrykte genom
sina forskningar i serologi, bl. a. genom upptäckten av de s. k. Forssman-antigenerna. Han
ägnade bl. a. stor uppmärksamhet åt mul- och klövsjukan och var ordförande i den
expertkommission, som 1929 tillsattes för sjukdomens bekämpande i Skåne. Död den 12 mars.
Axel Gavelin, f. 1875. överdirektör och chef vid Sveriges geologiska undersökning 1916—42.
Hans insats här »utmärktes framförallt av en synnerligen lycklig avvägning och samverkan av
vetenskapligt och rent praktiskt inriktat arbete samt av ett flertal nya och betydelsefulla
initiativ. Hans chefstid framstår såsom en period av frisk vetenskaplig aktivitet och arbetsglädje»,
(överdir. Per Geijer.) Död den 14 juni.
August Hahr, f. 1868. Konsthistoriker. H. tillhörde pioniärgenerationen inom den svenska
konsthistorien och blev den förste professorn i konsthistoria vid ett svenskt statsuniversitet (Uppsala
1917—33). H. specialiserade sig främst på den nordiska renässansarkitekturen och var en
framstående kännare av de svenska vasaslotten. Död den 21 maj.
Gilbert Hamilton, f. 1869. Generalmajor. Vid första världskrigets utbrott inträdde H. som
ryttmästare i tyska armén och blev sedermera chef för 3:e kyrassiärregementet Graf Wrangel. Han
återgick 1920 på stat i svenska armén och blev 1921 chef för Smålands husarer, på vilken post
han kvarstod tills regementet indrogs. Är 1939 blev han generalmajor i tyska armén. Han räknades
till kejsar Wilhelms personliga vänner och var under flera år hans adjutant. Död den 11 augusti.
Mauritz Hellberg, f. 1859. Publicist, redaktör för Karlstads-Tidningen 1890—1939. H. tillhörde
under sina uppsalaår Verdandikretsen och kämpade redan i unga år för politisk rösträtt.
Karl-stads-Tidningen kom under hans stridsglada ledning att inta en bemärkt plats i den offentliga
debatten. Gammal vän till Gustaf Fröding beredde H. denne en fristad i sin tidning. H. tillhörde
första kammaren 1911—25 och 1928—33. »Maggan» Hellberg var med sin genomkultiverade
personlighet, sin vänsällhet och charm högt uppburen i alla kretsar och en på sin tid riksbekant
figur. Död den 30 juli.
Gilbert Hamilton. Mauritz Hellberg. Johannes Hellner. Rurik Holm.
(Se efterf. sida.) (Se efterf. sida.)
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
