Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernhard Risberg. Adolf Rising. Johan W. Sandström. Georg Sclinéevoigt.
1919. Såsom docent vid Lunds universitet i litteratur och musikhistoria 1909—19 var N. landets
förste lärare i musikhistoria. Under hans ledning växte Musikhistoriska museet ut till det fjärde
i storleksordning bland Europas musikmuseer. N:s musikvetenskapliga produktion var
synnerligen omfattande och av grundläggande betydelse för den musikhistoriska forskningen i vårt
land. Död den 13 augusti.
Fredrik Ramel, f. 1872. Landshövding i Malmöhus län 1925—38. Utrikesminister i den
Ekmanska (Hamrinska) ministären 1930—32. R. inträdde i diplomattjänst 1895 och blev 1913 envoyé
i Kristiania och 1923 i Berlin. Han var svenskt ombud i Genève och svensk förhandlare 1
Spetsbergsfrågan. Död den 30 oktober.
Bernhard Risberg, f. 1862. Lektor vid Linköpings läroverk 1894—1928. Professors namn 1938.
Risberg var en grundlärd klassiker, som fortsatte sina vetenskapliga studier in i sena
ålderdom-men. Vid sidan av sina klassiska intressen gjorde R. beaktansvärda insatser i den svenska
litteraturhistorien, inte minst som fin kännare av ànvecklade metriska och filologiska problem. Han
uppträdde även som lyckad poet och utgav flera diktsamlingar. Död den 15 november.
Adolf Rising, f. 1866. Apotekare. Efter 1891 avlagd apotekarexamen studerade R. kemi vid
Stockholms högskola och Polytechnicum i Zurich och var sedan under några år vetenskaplig chef hos
Gesellschaft für chem. Industrie i Basel, där han promoverades 1901. Han blev 1913 teknisk ledare
för a.-b. Astra, vilket företag han grundat, och även direktör för detta bolag. Ären 1921—36
innehade han apoteket S:t Erik i Stockholm. R. var en av apotekarkårens ledande män och hade bl. a.
varit ordförande i Sveriges apotekarförbund. Död den 28 januari.
Johan W. Sandström, f. 1874. Meteorolog. Bondson från Västerbotten kom han i unga år till
Stockholm där hans matematiska begåvning observerades, och han vann inträde vid Stockholms
högskola utan att vara student. Ar 1899 blev han amanuens vid Meteorologiska anstalten och var
1919—39 byrådirektör vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Mest känd blev S. för
sina Golfströmsundersökningar, som han bedrev med stor energi. Död den 12 januari.
Georg Schnéevoigt, f. 1872. Dirigent. Född i Viborg i Finland, började han 1901 sin
internationella karriär som dirigent och var 1904—1908 ledare för Kaimorkestern i München. Aret därpå
bildade han i Riga en egen symfoniorkester, som han överförde till Flinland. Ar 1915 ställde han
sig i spetsen för den i Stockholm nystartade Konsertföreningens ensemble, vilken han lyckades
sammansvetsa till Sveriges främsta symfoniorkester. Sin post i Stockholm lämnade han 1924. Ar
1932 tillträdde han befattningen som ledare för Malmö symfoniorketser. Död den 28 november.
Gunnar Serner. Lars Sparre. Gösta Stenman. Elis Strömgren.
(Se efterf. sida.) (Se efterf. sida.) (Se efterf. sida.) (Se efterf. sida.)
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
