Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dwin. Willa Cather. Sigurd Christiansen. Gustaf Erikson.
Märkligare dödsfall i utlandet 1947
Stanley Baldwin, brittisk statsman (* 1867 —
† 14/12). Ursprungligen affärsman ocli chef för
den stora stålfirman Baldwin Ltd., började han
sin politiska karriär först vid 40 års ålder i
finansdepartementet. År 1921 blev han
handelsminister i Lloyd Georges koalitionsregering,
påföljande år finansminister och i maj 1923
efterträdde han oväntat Bonar Law som
premier-minister. Ytterligare två gånger bildade han
regering, sista gången 1935, men redan 1937
lämnade han definitivt politiken och efterträddes
av Neville Chamberlain. Sin största insats
torde han ha gjort då han ställdes inför den svåra
kris, som uppstått vid Edward VIII :s beslut
1936 att gifta sig med mrs Simpson. Han
avvecklade den krisen med stor skicklighet. När
lian avgick adlades han och blev
strumpebandsriddare. B. var en typisk engelsk konservativ
politiker av den äldre skolan men var
knappast vuxen de oroliga tider han kom att verka i.
Tristan Bernard, fransk författare (* 1866 —■
† 7/12). Bernard torde vara mest känd för sina
kvicka komedier, som på sin tid gick på olika
scener världen mint, inte minst här i Sverige,
där B:s dramatik blev mycket uppskattad.
Elli Björksten, finsk gymnastikpedagog
(* 1870 — † 6/3). Hon var skapare av den
moderna fysiska fostran för kvinnor i Finland
och verkade för ett intimt nordiskt samgående
på gymnastikens område.
Pierre Bonnard, fransk konstnär (* 1867 —
dödsdag okänd). Pierre Bonnard tillhörde en
gång Gauguins symbolistskola i Pont Aven men
bröt sig ur kretsen för att söka egna vägar. Han
arbetade länge i skuggan av de extrema
modernisterna för att så småningom vid sidan av
Matisse och Picasso framstå som en av det
nutida franska måleriets största mästare. Bonnard
var intimist. Av vardagens enkla ting skapade
han den finaste måleriska poesi. Han förde
impressionismen till dess koloristiska fulländning
i en blomlik kolorit präglad av utsökt
förfining. Bonnard utövade stort inflytande på den
samtida konsten inte minst i Sverige.
Willa Cather, amerikansk författarinna
(* 1876 — † 25/4). Hon var känd och uppskat-
tad över hela världen för sina talrika böcker
med motiv från nybyggarlivet i västern. År 1922
fick hon Pulitzerpriset.
Sigurd Christiansen, norsk författare (* 1891
— † 23/10). För svensk publik var han närmast
känd genom romanen »Två levande och en död»,
för vilken han 1931 erhöll pris i en
skandinavisk litterär tävling, samt för pjäsen »En resa
i natten», som gavs på Dramaten. Som lians
bästa roman har betecknats »Mannen fra
ben-siinstasjonen», vilken utkom under
ockupationen.
Gustaf Erikson, sjöfartsråd (* 1872 —
† 15/8). Erikson var känd som »den åländske
segelfartygskungen». Han började siin bana på
sjön men slog sig redan 1913 ned i Mariehamn
som redare och blev med tiden den störste
fartygsintressent som Åland haft. Åren 1913—37
ägde han 40 segelfartyg på tillsammans 103 400
ton d. w., och de representerade största delen av
den segelfartygsflotta, som då ännu seglade i
fraktfart på världshaven.
Hans Fallada, tysk författare (» 1893 —■
† 6/2). Fallada, vars borgerliga namn var
Rudolf Ditzen, slog igenom med sin roman
»Klei-ner Mann — was nun?» (»Hur skall det gå med
Pinneberg?») år 1932. Fallada upplevde
förfallet i 1920-talets Berlin och det är det han
skildrar i »Pinneberg» med vaken
iakttagelseförmåga och stark sanningslidelse och i den senare
romanen »Varg i veum». »Han var en
betydande författare, en man som bidrog till
förståelsen av mellankrigstidens Tyskland, en
avslöjare som till den gräns hans mänskliga
brist-fullhet tillät sade sanningen.» (Olof
Lagercrantz.)
Henry Ford, amerikansk bilfabrikant och
mångmiljonär (* 1863 — † 7/4). Med Ford
bortgick en av Amerikas namnkunn.igaste män
och en av historiens märkligaste företagare.
Han växte upp i de mest enkla förhållanden —
fadern var en inländsk emigrant ■—- i
Green-field nära Detroit och fick en ganska
bristfällig skolunderbyggnad. I många år sysslade Ford
med tanken att få fram ett bensindrivet
fordon och hade år 1890 en tvåcylindrig modell
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
