Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - De ekonomiska frågorna inför riksdagen. Många nya lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motstånd, bl. a. därför att de ansågs komma att drabba orättvist och fördyra icke
minst livsmedel och bostäder. Ett trettiotal socialdemokrater motionerade sålunda
om 27 öres höjning av tilläggsskatten på bensin (i stället för av regeringen
föreslagna 20 öre) samt avslag på den särskilda fordonsskatten. Bevillningsutskottet
och riksdagen gick på denna linje. Utskottet åberopade nödvändigheten av att
överbalansera budgeten och vände sig mot en uppfattning, som hade framkommit
och enligt vilken skatteskärpningen icke skulle vara inflationsbekämpande utan
tvärtom befordra prisstegringen. Högern och bondeförbundet yrkade helt avslag,
medan folkpartiet avstyrkte höjd skatt på personbilar och föreslog 10 öres
höjning av bensinskatten. Kamrarna fattade först olika beslut, i det att första
kammaren biföll utskottsförslaget och andra kammaren antog folkpartireservationen.
Vid gemensam votering segrade sedan utskottets 27-öreslinje. Under behandlingen
vid riksdagens början av de olika skatteförslagen hävdade högern principiellt,
att de nya skatterna hade bort prövas i ett sammanhang och att den
penningpolitiska effekten av höjningarna helt berodde på hur pengarna användes.
Regeringen föreslog i slutet av april en pappersskatt av 15 öre per kg; dock
undantogs tidningspapper till dagspressen. Bevillningsutskottet tillstyrkte, men
högern reserverade sig för avslag. Skattens motståndare ansåg, att gränsen mellan
umbärliga och oumbärliga varor här hade överskridits och att skatten komme
att medföra stora kostnadsökningar på olika områden av näringslivet. Kamrarna
biföll utskottsförslaget.
I ett i början av mars avgivet utlåtande om penningpolitiken underströk
bankoutskottet, att valutaläget gav anledning till allvarliga bekymmer, och konstaterade,
att man till en början hade underskattat tendenserna till importökning. Vidare
påtalade utskottet bristen på samverkan mellan licensgivande och valutatilldelande
myndigheter och beklagade, att icke hårdare ingripanden beträffande
valutautflödet hade skett tidigare. Reservanter från högern och folkpartiet skärpte denna
kritik genom att i detalj registrera, vad som hade underlåtits i den ekonomiska
politiken. De framhöll, att konjunkturläget präglades av ovisshet och stridande
tendenser, vilket kunde komma att ytterligare accentueras, om en
rustningskonjunktur hos stormakterna snedvred efterfrågan. Riksdagen godkände
utskotts-utlåtandet.
Bankoutskottet uttalade i utlåtande rörande en proposition om
bankaktiebolagens kassareserver, att de ekonomiska framtidsutsikterna tedde sig mörkare än
tidigare och att något ökat utrymme för standardförbättringar icke fanns.
Högerledamöterna herrar Nordenson, Wiberg och von Seth kritiserade i en reservation
de senaste årens ekonomiska politik, som enligt deras uppfattning icke hade lett
till ett för landet gynnsamt resultat. I anslutning till detta utlåtande debatterade
kamrarna den 3 juli ånyo det ekonomiska läget, överläggningarna präglades av
situationens allvar: ökade exportsvårigheter, nödvändigheten av att ytterligare
beskära importen och stegrad brist på arbetskraft. Handelsminister Gjöres
anförde, att svenska folket måste draga åt svångremmen, så att det kunde exportera
även sådant, som det skulle vilja behålla självt. Under debatten besvarade
statsministern en interpellation av herr Domö om det ekonomiska läget och
finansministern en av herr Ivar Anderson om obligationsförsäljningarna. Särskilt högern
ägnade regeringspolitiken en skarp kritik. Finansministern sade sig anse, att det
svenska folkhushållets utveckling efter kriget icke hade varit en olycka utan
tvärtom till väsentlig del lyckosam.
Kamrarna godkände den 29 juni efter fem timmars debatt med alla röster utom
kommunisternas en proposition om Sveriges anslutning till Marshallplanen.
Utrikesminister Undén förklarade, att riktlinjerna för vår politik var desamma som
förut. Förhandlingarna med Danmark och Norge forcerades icke, men de
fortsattes, sade han. Alla partier utom kommunisterna anslöt sig i det väsentliga till
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
