Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. M:ts konkreta förslag kan sammanfattas sålunda:
Värnpliktsutbildningen skulle förkortas provisoriskt till 12 månader, som skulle
fullgöras vid flottan och flygvapnet i en följd och vid armén och kustartilleriet fördelas på en
första tjänstgöring om 9 månader samt två repetitions- och en efterutbildningsövning om
vardera en månad. Den av försvarskommittén föreslagna kategoriklyvningen avvisades.
Flygvapnet förstärktes genom att tre av de tio dagjaktflottiljerna under de närmaste tre
budgetåren skulle få sitt bestånd av krigsflygplan utökat med 50 %. Västmanlands flygflottilj
föreslogs ombildad till nattjaktförband, Roslagens flygflottilj skulle dras in, och av dess
divisioner överföras en till Norrbottens flygbaskår och en till Södermanlands flygflottilj. Ostgöta
flygflottilj skulle omvandlas till jaktflyg.
Efter förslagets genomförande skulle flygvapnet bestå av 10 dagjaktflottiljer, 1 nattjaktflottilj,
4 attackflottiljer, 1 spaningsflottilj och 1 flygbaskår. övergången från propeller- till
reak-tionsdrivna krigsflygplan skulle fullföljas. ’
För arméns räkning planerades fortsatta utredningar av delvis genomgripande art. Målet
angavs vara att skapa en decentraliserad mobiliseringsorganisation, avpassad efter
befolkningstätheten.
Marinens organisation skulle icke undergå några större förändringar.
För materielanskaffning hade de ansvariga myndigheterna hemställt om nära 548
miljoner kronor. K. M :t hänvisade främst till den rådande bristsituationen och äskade för
budgetåret 1948/49 endast 205 miljoner kronor, fördelade med 45 miljoner till armén, 35 miljoner till
marinen och 125 miljoner till flygvapnet.
Debatten i riksdagens kamrar den 21 juni rörde sig huvudsakligen om de
värnpliktigas utbildningstid. Men utgången var given på förhand: förutom
högerns representanter röstade endast ett par enstaka ledamöter ur folkpartiet och
socialdemokratiska partiet för bibehållande av status quo, medan majoriteten
önskade minska utbildningstiden enligt regeringsförslaget. Även i övrigt godkände
riksdagen K. M:ts förslag.
Med anledning av riksdagsbeslutet igångsattes en rad utredningar för fortsatt
bearbetning av en del frågor, bl. a. rörande befälsrekryteringen och
befälsorganisationen vid armén, värnpliktsutbildningen, arméns krigs- och
mobiliseringsorganisation samt fortsatt förstärkning av jaktflyget. De resulterade under hösten
i följande förslag:
1948 års värnpliktskommitté föreslog den 19 november bl. a. att de
värnpliktiga skulle inskrivas vid 19 års ålder, d. v. s. ett år tidigare än nu, och att
utbildningen skulle påbörjas under följande år. Kommitténs arbete fortsatte.
Chefen för flygvapnet inlämnade den 30 oktober utredning med
förslag till fortsatt förstärkning av jaktflyget. Enligt detta skulle under en
sexårs-period ytterligare sju dagjaktflottiljer förstärkas med 50 %, ytterligare en
attackflottilj ombildas till nattjaktflottilj samt den härav förorsakade minskningen i
attackförband kompenseras genom att två attackflottiljer förstärktes med 50 %.
Flygvapnet skulle därefter bestå av 10 dagjaktflottiljer, 2 nattjaktflottiljer, 3
attackflottiljer, 1 spaningsflottilj och 1 flygbaskår. Engångskostnaderna för den föreslagna
förstärkningen beräknades till 242 miljoner kronor och de årliga merkostnaderna
för att vidmakthålla den till ungefär 39 miljoner kronor.
Överbefälhavaren tillstyrkte den 4 december förslaget och framhöll, att
utbyggnaden borde ske utan ytterligare utredning; särskilt angeläget var att den nya
nattjaktflottiljen borde tillkomma snarast möjligt. Samtidigt härmed påpekade ÖB
behovet av förbättringar även i fråga om armé- och marinstridskrafterna och
hänvisade till en särskild skrivelse, som han i november ingivit till K. M:t och i vilken
han under hänvisning till spänningen mellan öst och väst begärt att åtgärder skulle
vidtas för krigsberedskapens höjande.
De inställda repetitions- och efterutbildningsövningarna hade förorsakat
betydande brister i krigsorganisationen. För att dessa skulle fyllas och en viss
kupp-beredskap kunna upprätthållas borde de i värnpliktslagen stadgade övningarna av
nämnda slag genomföras i full utsträckning från och med år 1949.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
