Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagspreludierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikespolitisk översikt
Av redaktör E. W. LUNDGREN
Sveriges regering 19k9:
Ministären Erlander (från 11/10 1946):
Erlander, T., statsminister.
U n d é n, ö., utrikesminister.
Zetterberg, H., justitieminister.
V o u g t, A., försvarsminister.
Möller, G., socialminister.
Nilsson, T., kommunikationsminister.
W i g f o r s s, E., finansminister till 30/6.
Hall, D., finansminister 30/6—17/10.
Erlander, T., t. f. finansminister 17/10—
21/10.
Sköld, P. E., finansminister från 21/10.
W e i j n e, J., ecklesiastikminister.
Sträng, G., jordbruksminister.
Ericsson, J., handelsminister.
Mossberg, E., inrikesminister.
Kock-Lindberg, Karin, folkhushåll-
ningsminister till 29/12.
Ericsson, J., t. f. folkhushållningsminis-
ter från 29/12.
Sköld, P. E., konsultativt statsråd till 21/10.
Quensel, N., konsultativt statsråd.
D a n i e 1 s o n, G., konsultativt statsråd.
Andersson, S., konsultativt statsråd.
O
Ar 1949 kännetecknades av den fortlöpande ekonomiska debatten, som i
synnerhet kretsade kring stabiliseringssträvandena och som blev särskilt
intensiv i samband med devalveringsbeslutet. Försöken att få till stånd ett
skandinaviskt försvarssamarbete misslyckades. Vid halvårsskiftet lämnade finansminister
Wigforss sin post. Han fick till efterträdare herr David Hall, som avgick redan
i oktober, varefter statsrådet Sköld åtog sig uppgiften. Bondeförbundet bytte
partiledare; högerns ledare tillkännagav sin avsikt att avgå, varpå val av ny ledare
utsattes att äga rum i januari 1950.
Riksdagspreludierna
Riksdagen omfattade en vårsession, som pågick 11 januari—31 maj, och en
liöst-session, som varade 17 oktober—13 december.
I trontalet omnämndes, att det skandinaviska samarbetets utsträckning till
försvaret var föremål för utredning. Den jämvikt i samhällets ekonomi, som var
målet för den ekonomiska politiken under år 1948, förklarades nu vara på väg att
inträda. "Den uppnås emellertid", hette det, "under hård begränsning av
importen och av inhemska investeringar. Den förutsätter återhållsamhet i fråga om
ökning av enskildas inkomster. Samtidigt måste köpkraften begränsas genom
överbalansering av budgeten och genom fondering av kommunala inkomster.
Lättnad kan vinnas genom samfällda ansträngningar från alla samhällsgruppers
sida att stegra produktionen och öka tillgången på sparmedel".
Budgeten var som förut överbalanserad. Inga nya skatter föreslogs, men det
sades också, att ingen lindring i skattebördan var att vänta. Driftsbudgeten upptog
i inkomster 5116 milj. kr. och i utgifter 4 395 milj. kr. med ett beräknat
budgetöverskott alltså på 721 milj. kr. Med dessa medel skulle kapitalbudgetens utgifter
täckas, så att de icke behövde finansieras genom lån. Av äldre reservationer skulle
förbrukas 450 milj. kr. utanför budgetens ram. Enligt nationalbudgetens
beräkningar hade inflationsgapet försvunnit.
Vid riksdagsgruppernas första sammanträden sysslade partiledarnas
anföranden huvudsakligen med utrikespolitiken och de ekonomiska problemen.
Statsminister Erlander uttalade i den socialdemokratiska gruppen: "Vi är förvisso på
väg att uppnå ekonomisk balans". Herr Carlström (fp) uppflyttades från andre-
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
