Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Försvar, skatter och subventioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motioner, varefter riksdagen fattade formella beslut härom. Sessionen kunde
punktligt avslutas den 31 maj.
En ny grundlagsändring antogs som vilande. Enligt denna skulle
valbarhetsåldern beträffande första kammaren bli 23 år i stället för 35. "En vacker gest"
kallade herr Herlitz detta beslut.
En partimotion från högern föreslog i januari en snabb förstärkning av
försvaret. önskemålen gick bl. a. ut på allmän effektivering, genomgripande och
forcerad modernisering, omedelbart igångsättande av repetitions- och
efterut-bildningsövningar, anskaffning av stridsvagnsminor, pansarvärn m. m.,
anläggning av befästningar, flygfält m. m. Enskilda högermän motionerade om höjda
anslag till försvarets forskningsanstalt. När statsutskottets utlåtande om
försvarshuvudtiteln i mars förelåg, föreslogs en utvidgning av ramen för militär
materiel-beställning från 100 till 125 miljoner kr. samt anslagshöjningar med 284 000 kr.
till det frivilliga skyttet. Högern reserverade sig till förmån för en stark ökning
av antalet dagar för repetitions- och efterutbildningsövningar. Kamrarna följde
utskottsförslagen men stannade i olika beslut angående skytteanslaget; vid
gemensam votering på denna punkt segrade utskottsförslaget över ett yrkande om ännu
högre anslag. Under riksdagsdebatten krävde högern kraftigare upprustning och
vände sig mot att repetitions- och efterutbildningsövningarna skars ned i ett läge,
då den första värnpliktsutbildningen redan avsevärt hade förkortats. Vidare
fasthöll högern vid sina önskemål angående tillgodoseende av de militära
materiel-behoven. Kommunisterna lämnade under debatten en tvetydig deklaration
angående sin hållning i händelse av krig. De påstod, att det i en viss situation
var "en klar plikt för varje kommunist, ja, för varje uppriktig svensk patriot, att
göra allt för att bekämpa de imperialistiska krigsanstiftarna och handla som bl. a.
Danmarks och Norges folk under det andra världskriget, då de med
Sovjetunionens hjälp befriade sina länder — göra slut på kriget och återställa den
nationella oavhängigheten".
Försvarsministern föreslog i början av april ytterligare förstärkning av
flygvapnet genom utbyggnad av tre dagjaktflottiljer med 50 procent till en kostnad
av 62,8 milj. kr. under budgetåren 1949/50—1952/53. Riksdagen gick med härpå.
Samtidigt drog statsministern upp riktlinjerna för en ny försvarsutredning med
uppdrag att göra en avvägning mellan olika stridsmedel och en omprövning av det
totala försvarets problem i övrigt. Utgiftsökningen för flygvapnet borde, enligt
statsministern, motvägas av utgiftsminskning på andra punkter. Utredningen
tillsattes den 22 april och fick till ordförande överståthållare Nothin. I en annan
proposition föreslogs, att värnpliktstjänstgöringen fr. o. m. 1950 skulle börja vid
20 års ålder. De värnpliktigas utbildningstid skulle bli oförändrad; icke heller
gruppchefernas utbildningstid förlängdes. Riksdagsbeslutet blev i
överensstämmelse härmed. På statsutskottets hemställan höjde riksdagen det belopp, inom vilket
regeringen bemyndigades beställa flygmateriel, från av regeringen i
statsverkspropositionen föreslagna 200 milj. kr. till 230 milj. kr.
I utlåtande i mitten av maj med anledning av motioner om skattesänkningar
föreslog bevillningsutskottet, att alla de år 1948 beslutade skärpningarna av
konsumtionsskatterna skulle behållas under kommande budgetår. Huvudargumentet
härför var, att dessa skatter behövdes för att upprätthålla en hög
överbalanse-ring av budgeten. Högern och bondeförbundet reserverade sig till förmån för den
extra bensinskattens avskaffande; folkpartiet krävde bensinransoneringens
upphävande. Högern ville dessutom avskaffa pappersskatten. Kamrarna biföll
utskottsförslaget. I slutet av maj beslöt kamrarna, mot de borgerligas röster, en
oförändrad skatteprocent, d. v. s. 100 procent. Minoriteten röstade, sedan andra
utvägar till en skattelättnad hade stängts, för folkpartiets förslag om
skatteprocentens sänkning med 10 procent.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
