Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsmakten 1949
1 O/i Q ^ksdag tog bestämt avstånd från 1945 års försvarskommittés
tio-i/T^O årsplan för successiv nedrustning. Ett kortfristigt program lades i
stället upp, vars mål var att tills vidare bevara armén och marinen vid nuvarande
styrka samt att förstärka flygvapnet. Omöjligheten att härvid hålla
försvarskostnaderna inom den s. k. 800-miljonersramen föranledde emellertid regeringen att
redan våren 1949 tillsätta en ny parlamentarisk försvarsutredning under
ordförandeskap av f. överståthållare Nothin. Detta blev årets dominerande
händelse på det försvarspolitiska området.
Till skillnad från i 1945 års kommitté fick kommunisterna icke någon
representant i utredningen. Den militära sakkunskapen blev icke heller företrädd. Några
närmare direktiv för utredningen utöver de synpunkter statsministern anförde
i samband med propositionen om flygvapnets fortsatta förstärkning angavs
icke. Dessa synpunkter innebar emellertid i huvudsak att teknikens medel borde
utnyttjas så att största möjliga försvarsverkan kunde uppnås. En viss beredskap
borde ständigt finnas och största möjliga stridsverkan snabbt åstadkommas även
mot plötsliga anfall. Flygvapnet kunde betraktas som vår första försvarslinje
och starka skäl åberopas för en fortsatt förstärkning av detta. Förstärkningen
måste dock ses mot bakgrunden av de stora kostnaderna för försvaret,
civilförsvaret inberäknat. En avvägning borde göras mellan militär- och civilförsvaret
beträffande såväl de materiella som personella resursernas fördelning inom en
gemensam kostnadsram. Utgångspunkten för flygvapnets förstärkning vore att
de därav föranledda kostnadsökningarna kunde motvägas genom
utgiftsminskningar på andra punkter. Försvarets kostnader borde på längre sikt icke få
nämnvärt överskrida deras nuvarande andel av nationalinkomsten.
Utredningsarbetet skulle bedrivas snabbt och läggas på det principiella planet.
Utredningen, som i mycket hög grad tog de militära högre stabernas och för-
Vinjettbilden: Från den skandinaviska försvarskonferensen i Storlien vid månadsskiftet januari
—februari. Från vänster generalmajor Carl Erichsen, Norge, överste Ivar Göthberg och
generalmajor Gustaf Petri, Sverige, samt disponent Sören Korup, Danmark.
5
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
