Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
års riksdag beslutade modifierade landskapsjagarna skulle erhålla namnen
Småland och Halland. Nybyggnad av mindre minsvepare beslöts. Moderniseringen
av jagare, större minsvepare och ubåtar fortsatte. Marinchefen föreslog att 1950
års riksdags bemyndigande skulle inhämtas att utlägga vissa materielbeställningar
för en femte och sjätte landskapsjagare. En ny fartygstyp — ubåtsjagare — borde
tillföras flottan.
Luftvärnskryssaren Gotland fullbordade under året som kadettfartyg en
kryssning runt Afrika.
Chefen för flygvapnet hade hösten 1948 inlämnat ett förslag till jaktflygets
förstärkning, för vilket redogjordes i föregående årgång av denna årsbok.
Riksdagen upptog nu av detta förslag fortsatt utbyggnad av dagjaktflyget genom
förstärkning med 50 procent av ytterligare tre flottiljer. Härigenom blev sammanlagt
sex av de tio dagjaktflottiljerna utökade. Ekonomiska synpunkter och läget på
arbetsmarknaden anfördes som skäl för att icke omedelbart besluta förstärkning
av återstående fyra flottiljer. Den av chefen för flygvapnet föreslagna och av
överbefälhavaren tillstyrkta andra nattjaktflottiljen ställdes också på framtiden.
I sitt yttrande till K. M:t över försvarsförvaltningarnas äskanden för
budgetåret 1950/51 konstaterade överbefälhavaren, att de sammanlagda kostnaderna be-
Den nya jagaren Uppland.
räknades till 1 075 milj. kr. för att sedermera stiga till omkr. 1 250 milj.,
innebärande ett avsevärt överskridande av 800-miljonersramen. Efter överläggning inom
militärledningen framhöll överbefälhavaren därför att vid en eventuell avvägning
mellan olika poster i anslagsäskandena anslag för den gällande organisationen
principiellt borde ges företräde framför en utökning. Någon utökning av flottan
kunde därför icke nu tillstyrkas och ytterligare förstärkning av flygvapnet måste
vägas mot behovet av repetitionsövningar.
1948 års värnpliktskommitté, som icke hade att ta ställning till målsättningen
för värnpliktsutbildningen eller dennas längd, framlade sitt betänkande. Det
innebar i huvudsak repetitionsövningar krigsförbandsvis i stället för åldersklassvis,
uttagning till värnpliktig befälsutbildning redan vid inskrivningen, 11 månaders
utbildningstid för arméns gruppchefer, obligatorisk underofficersutbildning i 15
månader för studenter och likställda jämte vissa särskilt lämpliga värnpliktiga i
allmänhet samt frivillig i stället för som för närvarande tvångsvis uttagning till
värnpliktiga officerare. Förslagen var vid årsskiftet under remissbehandling. Av
kommittén redan i slutet av 1948 föreslagen successiv övergång till
värnpliktstjänstgöring vid 20 års ålder bifölls av riksdagen. Med anledning härav skedde
särskild inskrivning av 19-åringar under hösten. Kommitténs förslag om
provisorisk förlängning av utbildningstiden med 2 månader för gruppchefer av
åldersklass 1948 vann däremot icke riksdagens bifall. Kommitténs slutliga förslag i
ämnet hänsköts av statsrådet till förnyad utredning, vilket innebar ytterligare
förhalning av denna betydelsefulla fråga.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>