Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyktingströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flyktingströmmen 1949
Strömmen av flyktingar till Sverige
nådde under år 1948 sin dittills största
omfattning med 4 460 personer som på
illegal väg tog sig in i landet. Vid årsskiftet
1948—19 fanns 87 465 arbetsanmälda
utlänningar i landet, även den siffran den högsta
dittills.
Flyktinginvasionen fortsatte under 1949
om än i något mindre omfattning än året
förut och med den tyska östzonen som den
största bidragsgivaren till trafiken. De
svenska flyktingmyndigheterna uppdagade
att vid östersjökusten i ryska zonen
existerade flera organisationer som
yrkesmässigt sysslade med flyktingtrafik på Sverige
i mindre båtar och till rena ockerpris för
överfarten. För utlänningskommissionen
var sålunda ett 60-tal båtar kända vilka
mer eller mindre regelbundet uppehöll
denna trafik. Några av dessa fartyg
uppbringades av den svenska kustbevakningen.
Flyktingtrafiken och den svenska
flyktingpolitiken var även uppe i riksdagen.
Den 9 november lämnade inrikesminister
Mossberg i ett interpellationssvar en
utförlig redogörelse för de principer som
till-lämpades vid flyktingarnas behandling.
Sverige avvisar, framhöll han, inga politiska
flyktingar — med en mycket vid tolkning i
tillämpningen av detta begrepp. Däremot
avvisades i princip flyktingar som blott
vantrivts med de sociala och ekonomiska
förhållandena i hemlandet eller hoppats på
bättre försörjningsmöjligheter. Vissa
avsteg från dessa principer förekom
emellertid under året. Ett gällde de s. k.
Abbe-kåsflyktingarna, ett 20-tal personer som
anlände till Abbekås i Skåne i mars och
som ej kunde betraktas som politiska
flyktingar, varför utlänningskommissionen
beslöt avvisa dem. Regeringen upphävde
emellertid avvisningen den 17 maj men
betonade samtidigt att beslutet ej fick tolkas
som en uppmjukning av begreppet politiskt
flyktingskap. Senare under året fick även
några andra grupper icke politiska
flyktingar tillstånd att stanna i Sverige, då de
båtar i vilka överfarten skett var i så
dåligt skick att vederbörande svenska
myndigheter ej godkände dem som
transportmedel.
Ett par mera säregna flyktingfall var att
anteckna under året. Den 18 maj
kraschlandade på Södertörnsflottiljens flygfält i
Tullinge en 27-årig rysk flyglöjtnant som
flytt i ett av Sovjets modernaste ensitsiga
stridsflygplan. Vid landningen bröts
planets båda vingar men piloten kom undan
med endast några skråmor. Sovjetunionen
gjorde hos svenska regeringen
framställning om hans utlämning, vilken dock
avslogs. Den 11 juni frigavs piloten och läm-
Vinjettbilden: En tysk tràlare, som misstänks för att ha landsatt flyktingar på den svenska
sydkusten, prejas utanför östratorp av svenska kustbevakningen.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
