Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket hävdar sig. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntes möjligheterna att i fortsättningen bibehålla det tillfredsställande
produktionsläget vara gynnsamma, under förutsättning att inga allvarliga rubbningar
genom missväxt eller dylika katastrofer skulle inträffa inom de närmaste åren.
Att åstadkomma detta gynnsamma försörjningsläge hade kostat många
ansträngningar och uppoffringar. Den under 1949 inträffade valutadevalveringen gav
emellertid det svenska folket en tankställare om fördelarna att ha ett jordbruk,
så utvecklat och produktionskraftigt, att det nära nog 100-procentigt kunde
försörja befolkningen med alla de viktigaste livsmedlen. Det skulle ha frestat hårt
på statskassan eller de enskilda hushållen, om oundgängliga matvaror måst
importeras efter en dollarkurs, som på en dag höjdes från kr. 3:60 till kr. 5:18.
Ett annat lättfattligt uttryck för livsmedelsförsörjningens under året starkt
förbättrade läge utgjorde den snabba avvecklingen av de kvarvarande
regleringarna. Sedan sålunda såväl matfettsransoneringen som ransoneringarna av
köttvaror och socker upphävts, återstod fram mot hösten av
konsumtionsregleringarna på livsmedelsområdet endast kafferansoneringen. Vidare slopades
begränsningarna i fråga om ostens och gräddens fetthalt, liksom så gott som samtliga
regleringar i fråga om försörjningen med fodermedel och handelsgödsel.
Förberedelser för de utredningar, som krävs såsom underlag för
förhandlingarna mellan statsmakterna och jordbruket rörande priserna på jordbrukets
produkter, hade i god tid påbörjats. Redan vid den på våren företagna granskningen av
den uppgjorda förkalkylen kunde vissa anmärkningsvärda arealförskjutningar
konstateras. För fodersäden redovisades sålunda en ökning från 865 000 hektar
till 905 200 hektar, d. v. s. en ökning med 4,6 procent. Arealen av säd till
grönfoder uppgick däremot till 109 900 hektar mot beräknade 125 000 hektar,
innebärande en nedgång med 12,1 procent. För oljevåxterna, som föregående
produktionsår betytt så mycket för jordbrukets utbyte, förelåg en ökning från 100 000 till
143 287 hektar, d. v. s. en uppgång med icke mindre än 43 procent. Ökningen hade
skett på bekostnad av arealen för potatis, rotfrukter och vallväxter. Då
oljeväxtodlingen och de från denna odling beräknade intäkterna vid en så omfattande
areal spelar en högst betydande roll vid balanseringen av jordbrukskalkylen, tog
jordbrukets förhandlingsdelegerade redan under ett tidigt stadium av
förhandlingarna itu med oljeväxterna, varvid beslöts att sänka priset med 15 öre per kg
för höstraps och höstrybs, med 10 öre för vårraps och med 12 öre för oljelin.
Jordbruksrepresentanterna gick med härpå, under förutsättning att jordbruket
redan för löpande regleringar tillgodofördes kompensation — tillsammans cirka
20 milj. kr. — för den inkomstminskning i den stora jordbrukskalkylen, som
denna sänkning beräknades medföra under nästkommande regleringsår.
Växtvädret blev ganska tillfredsställande. Skörden beträffande fodersäd
uppskattades till: av korn 1,90 milj. deciton mot föregående år 1,93, av havre till 8,51
ton mot 7,92 året förut och av blandsäd till 6,67 mot 5,72 milj. deciton. All
foderstråsäd sammanslagen ansågs överstiga 1948 års skörd med närmare 10 procent.
Som helhet betraktad var årets skörd att anse som något mer än medelmåttig och
därmed något högre än 1948 års skörd.
Slutet på de långt utdragna förhandlingarna blev att vederbörande delegerade
enades om en framställning, att jordbruket, sedan vårkalkylen omarbetats med
hänsyn till nya arbetskostnader, borde tillföras en prisförbättring om 40 milj. kr.
Vartill så skulle komma det belopp om 20 milj. kr. som ersättning för
prissänkningen på oljeväxter och därjämte 6 milj. kr. såsom särskilt stöd åt
mjölkproduktionen i vissa delar av norra Sverige, där torka och frost medfört
skördeminskning. I samband härmed uttalades från regeringens sida, att avsikten vore, att
denna överenskommelse icke skulle medföra höjda konsumentpriser.
Sedan denna mellan parterna i september träffade överenskommelse av
jordbruksministern förelagts riksdagen, blev den vid höstriksdagens sammanträde
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
