Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret. Av fil. dr Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månadsmedier av temperaturen ocli deras avvikelser från resp. normalvärden
för några utvalda stationer, nämligen Gällivare, Piteå, Östersund och Malmö, finns
upptagna i tab. 1. Samma värden för Stockholm ingår i eller kan lätt
beräknas från talen i tab. 2. Temperaturavvikelserna i olika delar av landet under
juli åskådliggöres på kartan.
Årets absolut högsta temperatur, -)- 34,9°, antecknades den 15 juli i
Gammel-kroppa, Värmlands län, dess absolut lägsta, —41,4°, den 5 mars i Bölestrand,
Jämtlands län. De ovanligt låga minimitemperaturerna under midsommaren i
södra och mellersta Sverige har redan
omnämnts i det föregående; som
motsats härtill kan anföras, att under den
mycket varma perioden i mitten av
oktober steg temperaturen på ett flertal
platser i Götaland till över + 20°. Så
höga tal torde knappast tidigare ha
förekommit så sent på året.
Nederbördsförhållandena under 1949
framgår av tabell 3, varest finnes
redovisad nederbördens mängd per månad
och år i mm och i procent av normal
mängd dels för varje landsdel för sig,
dels för hela riket. Som redan förut
framhållits var nederbördsmängden i
’medeltal för riket och hela året c:a 110
% av den normala eller i absolut mått
• 616 mm. Sörsta mängden föll i Svealand
i oktober, i Norrland och Götaland i
december, varvid nederbörden i medeltal
uppgick till resp. 105, 68 och 101 mm.
Nederbördsrika månader var även i
Svealand juli, augusti, november och
december, i Götaland juli, oktober och
november. Utpräglat nederbördsfattiga
åter var februari, mars och september.
Under sistnämnda månad var dock
fördelningen mycket ojämn. Torrast var
det i Norrland, där man i allmänhet
endast fick en tredjedel av för månaden
normal mängd, medan Skåne och
Småland, mycket tack vare en del kraftiga
åskregn, kom upp till eller t. o. m.
något överskred normal mängd. 1
samband med den rikliga höstnederbörden
i nordvästra Götaland förekom
därstädes i flera vattendrag betydande
översvämningar. Av dessa torde de som
upprepade gånger drabbade Mölndalsån
och främst själva Mölndal vara de mest
omfattande.
Klimatologiska data rörande vädret i
Stockholm under 1949 återfinns i tab. 2
Värmeöverskottet i huvudstaden för
hela året uppgick till 2,1°, ett av de högsta
Mölndalsån vållade många besvärligheter
under hösten genom att några gånger
svämma över sina bräddar, först i slutet av
oktober och sedan i mitten och slutet av
december. Vid sistnämnda tillfälle kunde
spårvägstrafiken inte upprätthållas i full
utsträckning och rikshuvudvägen söderut
måste avstängas för trafik. Bilden visar en
ung Mölndalsbo som optimistisk fiskare från
en trafikstolpe.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
