Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idrottslivet 1949
Av redaktör OLOF GROTH
1 H/10var aysett Wi ett återhämtningens år efter de stora kraftinsatser
IJ som gjorts det olympiska året 1948. Så blev det också för ett fåtal stjärnor
men inte för flertalet, som tvärtom fick tävla och resa mer än någonsin. Den
erfarenheten gjordes, att krigsländerna ytterligare hämtat sig och på många områden
inhämtat det svenska försprång som nåtts under kriget. Våra landslag led ett par
sensationella nederlag: mot Danmark i fotboll och mot Frankrike i friidrott,
det första friidrottsnederlaget på 10 år. Sammanlagt utkämpade Sverige under
året 137 landskamper, det största antalet hittills. Av dessa vanns 83 och 11 blev
oavgjorda medan icke mindre än 43 förlorades. Året förut var siffrorna resp.
79 — 7 — 40 eller sammanlagt 126.
De stora händelserna under året var framför allt:
Den svenska spelarflykten till de professionella klubbarna i Italien
och Spanien, varigenom det svenska guldlaget från London förlorade bröderna
Gunnar och Bertil Nordahl, Gunnar Gren, Nils Liedholm och "Garvis" Carlsson
samt elfsborgarna "Pära" Bengtsson och Åke Hjalmarsson. Diskussionen i
pressen hur man skulle kunna förhindra denna flykt var utomordentligt lång och
livlig.
Världsmästerskapen i bordtennis, ishockey och modern femkamp,
vilka alla avgjordes i Stockholm, väckte stor och ovanlig uppmärksamhet, VM i
bordtennis genom en ungersk kvinnlig deltagares egendomliga och oärliga
uppträdande med påföljd att hon utvisades av polisen, VM i ishockey genom de
amerikanska spelarnas och den svenska publikens skandalösa uppförande, vilket
kulminerade i stormningen av Stadion, då 17 000 personer vräkte omkull det
järnstaket, som stått orubbat sedan 1912, VM i modern femkamp därför att det var
första gången VM hölls i denna gren och därför att svensken Tage Bjurefeldt vann
en hårfin seger i tävlingens sista gren.
Lingiaden med deltagande från 64 nationer (många dock endast genom
delegater på kongressen), av 15 500 gymnaster och med en publik på sammanlagt
170 000 åskådare. I samband med Lingiaden hölls en världssportutställning på
Gärdet, vilken blev ett dundrande fiasko, som under månader fyllde tidningarnas
spalter (se särskild artikel).
Matchen Norden — USA i friidrott i Oslo, där USA vann en
oväntat knapp seger med 238,5 poäng mot 224,5 och där den svenska stommen i
Nordens lag gjorde en alldeles utmärkt insats. Mest uppmärksammade svensk var
Arne Åhman genom sin dubbelseger på mindre än en halvtimme i höjd- och
tre-stegshopp. Matchen fyllde Bislets stadion tre kvällar å rad med sammanlagt
81 000 åskådare.
Boxningsmatchen Olle Tandberg — Walcott på Råsunda, som
gjorde slut på Tandbergs långa boxningskarriär genom knockout i 5:e ronden,
sedan Walcott hela matchen varit den överlägsne. 37 000 åskådare betalade 700 000
kr. i entré, rekord för Norden i fråga om idrott.
Fotbollen upplevde en hausse utan like med väldiga publikmassor vid
alla större seriematcher och landskamper, säkerligen beroende på det intresse
den olympiska fotbollssegern skapat. Allsvenska serien 1948—49 vanns av Malmö
FF med 29 poäng före Hälsingborg 29, Gais 27, Degerfors 25 och AIK 25. Örebro
och Landskrona flyttades ned i div. II, Djurgården och Kalmar upp i div. I. I
vårens landskamper vanns två vackra segrar på Råsunda, över självaste England
med 3—1 — där Gunnar Gren gjorde sitt livs match — och över Irland i VM-
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>