Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Jacobsson J. B. Johansson Tor Jonson Wictor Karlsson
i gymnastik- och idrottskretsar, även om ingen förnekade hans stora duglighet och
handlingskraft. Om hans förhållande till andra Lingiaden och Världssportutställningen se särskild artikel.
Död den 22 oktober.
Nils Holmström, f. 1884. Major, f. d. riksdagsman. Tidigt politiskt och kommunalt intresserad
kom han in i andra kammaren 1921 och tillhörde denna till 1936 samt 1945—48. Under
mellanperioden 1937—44 var han medlem av första kammaren. I hemstaden Gävles kommunala liv
spelade han en framstående roll liksom även inom högerpartiet. Död den 4 maj.
Carl-IIenrik Höjer, f. 1912. Förste arkivarie i utrikesdepartementet. H. kom i UD :s tjänst 1939
och var vid sin död t. f. chef för dess arkiv. H. hade 1946 disputerat över en förnämlig
avhandling om belgisk parlamentarism. Stora förhoppningar knöts vid hans knappt påbörjade gärning
i UD. "En klar och skarp vetenskaplig begåvning, levande politiskt intresse och säkert omdöme,
administrativ skicklighet och en nästan obegränsad arbetsförmåga." (Utrikesrådet Sven Dahlman).
Död den 2 juli.
Herbert Jacobsson, f. 1878. Major, skeppsredare, mecenat. Efter avslutad bana som aktiv
officer ägnade sig J. helt åt Broströmlinjerna och med dem förbundna företag och intog vid sin död
en ledande ställning inom dem liksom en nyckelposition inom svensk sjöfart i allmänhet. J.
utövade jämte sin maka, född Broström, ett storartat och mångskiftande mecenatskap till stödjande
av vetenskaplig forskning. Han var "en mecenat av stora mått, med egen insikt, avsikt och åsikt".
(Professor Axel Boëthius.) Död den 16 april.
J. B. Johansson i Fredrikslund, f. 1877. Lantbrukare, förutvarande statsråd, riksdagsman. J.
kom redan i unga år in i det kommunala och rikspolitiska arbetet. Sålunda tillhörde han Hallands
läns landsting från 30-årsåldern och blev dess ordförande 1931. Första kammaren tillhörde han
från 1918 till sin död och intog snart ställningen som en av denna kammares mest framskjutna
lantmän. Den inflytelserika posten som statsutskottets ordförande innehade han sedan 1940.
Inom högerpartiet beklädde J. många viktiga poster. Sålunda var han under en följd av år vice
ordförande i Allmänna valmansförbundet liksom han även var ordförande i första kammarens
nationella parti tills detta sammanslogs med andra kammarens lantmanna- och borgarparti.
I andra Lindmanska regeringen (1928—30) var han jordbruksminister, varvid han för första gången
framlade ett fullständigt program för statlig jordbrukshjälp. Med J. "har en redlig och högt
förtjänt man gått ur tiden — en man, som alltifrån sin ungdom ärligt strävat att göra sitt bästa i
det allmännas tjänst. . . Han gav det allmänna livet sin mannakraft — har gjort stora insatser . . .
Han företrädde högern utmärkt, hade väl genomtänkt mening och hävdade den bestämt och
skickligt". (Riksdagsman Fritiof Domö.) Död den 4 september.
Tor Jonson, f. 1880. Professor vid Skogshögskolan 1915—44, rektor där 1927—36. J. skapade
sig tidigt en ställning som vetenskapsman "genom det geniala utnyttjandet av den s. k.
form-punktsmetoden vid skogsuppskattning, vilken snabbt avlöste tidigare primitiva metoder vid
skogars taxering och värdering ... Få skogsmän har från hela den samlade skogsmannavärlden
blivit föremål för en sådan aktning och beundran som kom J. till del i hans krafts dagar".
(Professor Thorsten Streyffert.) Död den 14 maj.
Wictor Karlsson, i. 1881. Borgarråd i Stockholm 1920—46. K., som tillhörde en gammal vallonsk
•smedsläkt från Västergötland, kom i unga år till Stockholm som modellsnickare och togs där
ti-.digt i anspråk i fackliga och kommunala värv. Stockholms stadsfullmäktige tillhörde han från
1911 till sin död. När borgarrådsinstitutionen infördes blev K. chef för socialroteln, som då och
till 1940 omfattade både fattigvård och sjukvård och därför var ytterst arbetskrävande. För sina
insatser i organiserandet av huvudstadens sjukvård kallades han 1942 av Karolinska institutet
itill medicine hedersdoktor. Död den 12 september.
Oscar Krook, f. 1879. Teol. dr, kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling i Stockholm sedan
1937. K., som i sin ungdom tog starka intryck av J. A. Eklund, Harald Hjärne, Nathan Söderblom
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>