Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark. Av redaktör Ejnar Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I april ingicks mellan de fyra stora partierna ytterligare en kompromiss om
skattelagarna. För skattepliktiga inkomster upp till 12 000 kr. gjordes en
skattesänkning med sammanlagt 112 milj. kr., för inkomster mellan 12 000 och 20 000
kr. en sänkning med 17 milj. kr., medan kronoskatten för inkomster på över
20 000 kr. höjdes med 3 milj. kr.
Det drar ihop sig till ministerkris
Men efter all denna enighet uppstod under folketingsdebatten om
tilläggsbe-villningarna under finanslagen en politisk situation, som tycktes skola sluta med
ministerkris. Det var Venstres ordförande, Erik Eriksen, som efter en häftig
debatt med handelsminister Krag framställde förslag att folketinget skulle ge
regeringen Hans Hedtoft misstroendevotum, enär man misstrodde dess förmåga
att återinföra näringsfriheten och därmed en verksam återuppbyggnad av
Danmarks ekonomi.
De konservativa uttalade vid detta tillfälle att man inte hyste någon kärlek till
den sittande regeringen men att man först och främst av hänsyn till de
kommande månadernas arbete för genomförande av en försvarsordning i
överensstämmelse med Atlantpaktsförberedelserna inte ville ha några val utan politiskt
lugn. En av den radikala vänstern ställd förtroendefråga, som uttryckte
förväntningar om avvecklande av krigstidens ekonomiska restriktioner, antogs, och
därmed var ministerkrisen avvärjd.
Ny Venstrekampanj om Sydslesvig
Efter Venstres nederlag under försöket att störta regeringen på grund av dess
ekonomiska politik började partiet en kampanj mot regeringens sydslesvigska
politik. Ordföranden i Venstres riksdagsgrupp, folketingsman Edvard Sörensen,
ställde på en rad möten skarpa krav på att riksdagen skulle inkallas för att
dryfta dessa problem och fatta beslut om en folkomröstning i frågan i Danmark.
Det ansågs att denna kampanj var inspirerad av f. statsminister Knud Kristensen,
och det var allmänt känt att Venstre var splittrat i frågan. Vid ett sammanträde
i riksdagens utrikesutskott i juni underlät emellertid Venstres representanter att
resa dessa krav, och det visade sig senare, att inte heller partiets riksdagsgrupp
stod bakom kraven. Den 20 juni utsändes en gemensam förklaring av
representanter för socialdemokraterna, Venstre, konservativa folkpartiet, radikala vänstern
och rättsförbundet, i vilket man uttalade att man ville stödja en politik som
eftersträvar internationella överenskommelser för att få de dansksinnade
sydslesvigar-nas nationella självbestämningsrätt fastslagen. Ytterligare hette det i förklaringen
att man skulle arbeta för att det i en kommande tysk fredsordning inrycktes
bestämmelser som skulle säkra sydslesvigarnas nationella, kulturella och politiska
fri- och rättigheter.
Under de förhandlingar som ägde rum före antagandet av denna gemensamma
förklaring skedde det ovanliga att en av Venstres förhandlare, förre
finansministern professor Thorkil Kristensen, förklarade sig oenig med sina partikamrater
och avstod från att fortsätta som partiets förhandlare. Vid en viss tidpunkt var
partiet Venstre uppdelat i tre flyglar, Knud Kristensens anhängare, som önskade
konflikt och krävde sydslesvigarnas självbestämningsrätt traktatmässigt säkrad,
partiets riksdagsgrupp, som anslöt sig till kompromissen med de övriga partierna
kring den gemensamma förklaringen, och professor Thorkil Kristensen som
önskade att alltsammans skulle uppskjutas.
Nytt antisaneringsförslag
Under riksdagens kortvariga sommarsession framlade regeringen, som var oro-
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
