Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark. Av redaktör Ejnar Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höstens misslyckade ministerkris
Omedelbart efter riksdagens ordinarie samling i oktober framlade regeringen
en rad lagförslag som kunde utnyttjas som valunderlag, och under den följande
remissdebatten framförde de olika partiernas ordförande sina ståndpunkter så
kraftigt, att förmodandena om att ett val förestod bekräftades. Särskilt skarpt
vände sig statsminister Hedtoft mot det konservativa Folkepartiet, "som nu för tiden
inte är någon bro mellan de konservativa och regeringen" — och mot Venstre,
som, hävdade han, talade med två tungor, den nye riksdagsordföranden Edvard
Sørensens och den förre lantbruksministern Erik Eriksens. Vem, frågade
statsministern, tecknar firman, Erik Eriksen eller Edvard Sørensen — eller, tillade
han, är det en firma, är det ett parti, är det en åsikt? Det blev Erik Eriksen som
gav svaret, och av detta framgick att partiet inte ville medverka till att störta
regeringen. Av den radikala vänstern hade till dagordningen ställts en
förtroendefråga, och för denna röstade socialdemokraterna och de radikala, mot röstade
de konservativa, rättsförbundet och fem medlemmar av Venstre, medan 30 av
Venstres medlemmar underlät att rösta. Partiordföranden Edvard Sørensen
lämnade demonstrativt salen före röstningen. Genom Venstres passiva hållning
räddades regeringen.
Situationen klarnade ytterligare i november, då en kompromiss ingicks
om de fyra krigsrestriktionslagarna: varuförsörjningslagen, prislagen, som gällde
till 15 november, lagen om subvention av konsumentpriserna och lagen om export
av lantbruksprodukter. Den praktiska betydelsen av denna kompromiss var att
regeringen förpliktade sig att snarast möjligt avskaffa onödiga ransoneringar, att
nya ransoneringar endast kunde genomföras lagstiftningsvägen och att i
utrikeshandeln skulle skapas största möjliga frihet, varvid dock alla partier var eniga 0111
att en ökad färdigproduktimport kunde verka katastrofalt. I den nya prislagen
bestämdes bland annat att de handlare, som kunde göra sina inköp till
fördelaktigare pris än andra, också skulle ha rätt att få större vinst. Ytterligare
bestämdes att den impopulära priskontrollnämnden endast i de "allra"
nödvändigaste fallen skulle kunna avkräva näringslivet upplysningar och
bokföringsuppgifter.
Av ransoneringarna upphävdes kött- och fläskransoneringen, och förordningen
om statssubvention för sänkning av bröd- och mjölkpriserna förlängdes endast
på ett halvt år.
Handeln med England
Den traditionella danska jordbruksexporten till England fastslogs under året
genom långtidsavtal. I juni slöts avtal om smörexporten med giltighet från 1
oktober 1949 till 30 september 1955. Danmark förpliktade sig att leverera 75 % av
sin smörexport till England, dock icke mer än 116 840 ton per år. Priserna för
1949—50 fastställdes till 271/6 per cwt. och kan under vart och ett av de
följande åren ändras med IV2 %. Det nya avtalet gav de engelska förbrukarna en
prissänkning på det danska smöret med 15 %.
I juli avtalades att 85 % av äggexporten skulle gå till England, varjämte ett
nytt baconavtal träffades, som skulle gälla till utgången av 1950 och innebar en
mindre prissänkning.
De prissänkningar dessa avtal innebar kom att stå i stark motsättning till de
prishöjningar, som efter devalveringen i september ägde rum på viktiga brittiska
exportvaror, bl. a. kol. Reaktionen från dansk sida var både snabb och kraftig,
i det man i oktober krävde nya prisförhandlingar snarast möjligt. Efter någon
tvekan på engelskt håll utsattes de att äga rum i början på det nya året. Den
30 december offentliggjordes emellertid årsresultatet för det danska jordbruket
och visade för året 1948—49 en ökning i förräntningsprocenten till 6,5 mot 3 %
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
