Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge. Av redaktör Oddvar Erikstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väderlek och fångstvillkor var sämre. Utlandskonjunkturerna, som var avgjort
vikande under första halvåret, minskade de norska chanserna till ökad export
och gav inte skeppsfarten samma gynnsamma villkor som 1948. Det allvarligaste
under året — och det som djupast sett gav det dess prägel — var den ekonomiska
underbalansen gentemot utlandet. År 1948 var detta underskott c:a 800 milj. n. kr.
— 1949 var det större, troligen över 1 000 milj. kr. Detta var den dystra
verkligheten vid årsskiftet. Mer än någonsin krävdes ökad produktion, och alternativet
var, mera näraliggande och hotande än förr, sänkt levnadsstandard.
Sexårsplan för försvaret
Den stora försvarskommissionen framlade sitt betänkande 5 december. Det
huvudkrav kommissionen ställde på ett framtida norskt försvar var att det skulle
kunna utveckla en maximal insats så snabbt som möjligt efter ett
stormaktsangrepp, kunna sätta in ett segt försvar och därvid dra nytta av allierades hjälp.
För att uppnå detta ville man på den ordinarie budgeten anslå en summa om
300 milj. kr. årligen och därutöver anskaffa materiel ocli utföra
byggnadsarbeten för över 1 000 milj., fördelade på den sexårsperiod som planens genomförande
beräknades ta. Att detta skulle lägga tunga bördor på folket framgick inte minst
av statsminister Gerhardsens ord i hans nyårstal: "Fred och frihet är värden
som inte bara kan mätas i kronor och ören".
Vid utarbetandet av planens detaljer hade man för ögonen att Norge måste
lia en effektiv kuppberedskap och att landet var medlem av Atlantpakten och
deltog i vapenhjälpsprogrammet.
Norska styrkor deltog fortfarande i ockupationen av Tyskland enligt avtal med
brittiska regeringen.
Vad socialpolitiken angick må nämnas att åttatimmarsdag och treskiftssystem
infördes för manskap på fartyg i utrikesfart ända ned till 500 bruttoregisterton.
Arbetstiden i gruvorna sänktes till 40 timmar i veckan och för arbetare i
helkon-tinuerligt skiftarbete inom industrien till 45,5 timmar i veckan. Beslut fattades
om hygieniska åtgärder inom gjuteriindustrien.
Bostadssituationen var fortfarande prekär och byggpriserna orimligt höga.
På initiativ av civilingenjör Olav Selvaag, som påvisade att byggpriserna
betydligt kunde reduceras, fick
vissa kommuner i uppdrag att
bygga s. k. "provhus". Man
skulle här ta sikte på att
pressa omkostnaderna till ett
minimum. Denna "tävling"
fortsatte ännu vid årsskiftet.
Förslaget om folkförsäkring
framlades och beräknades bli
behandlat av stortinget under
den kommande
fyraårsperioden.
Ransoneringen av smör,
socker, kaffe och en rad
importerade varor upprätthölls. Mjöl-,
bröd- och ärtransoneringen
upphävdes i början av året.
Osten frigavs även en tid men
måste åter ransoneras.
Textilransoneringen var fortfarande
Hambro valtalar.
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
