Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland. Av redaktör Fredrik Valros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finland
Av redaktör FREDRIK VALROS
Finlands regering 19VJ:
Ministären Fagerholm (från 29/7 1948). Se Sv. D. Å. XXVI.
Erik Herman Härmä, som blivit pris- och löneminister, blev på sommaren landshövding i Aho
län ocli efterträddes av Emil Huunonen den 29/7. Waldemar Liljeström avgick på våren och
efterträddes som socialminister av dittillsvarande ministern utan portfölj Aleksi Aaltonen. Minister
utan portfölj ("stabiliseringsminister") blev den 29/7 Unto Varjonen.
Vill man i några koncentrerade satser karakterisera året 1949 för Finlands
vidkommande, så kan man säga att det var ett den ekonomiska stabiliseringens
och de hotande men avvärjda regeringskrisernas år. Det var vidare ett år,
kännetecknat av politisk oro på arbetsmarknaden med en skarp tillspetsning av
motsättningarna mellan socialdemokrater och folkdemokrater. Bedömer man året med
ledning av siffrorna för utrikeshandeln, måste resultatet betraktas som gott;
importöverskottet uppgick inte till mera än 0,67 miljard mark från att ha varit
inemot 10 miljarder år 1948. Skulle man taga med de till 12,2 miljarder mark
uppgående skadeståndsleveranserna till Ryssland och de 1,2 miljarder mark, som
de tyska tillgodohavandena representerar, så hade Finland under år 1949 haft ett
värdefullt exportöverskott — man beräknar att skadeståndsleveranserna
motsvarade omkring 16 procent av exporten. Utrikespolitiskt var 1949 ett år utan större
bekymmer. Den stora överraskningen kom på årets sista kväll, då Sovjetunionens
vice utrikesmininster Gromyko i ett memorandum till Finlands minister i Moskva
Två förgrundsfigurer i finsk politik 1949, statsminister K. A. Fagerholm (till höger) och
talman V. Kekkonen — "hjärnan" bakom oppositionen mot den socialdemokratiska regeringen.
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
