statsminister Erlander besökte konungen under loppet av fredagseftermiddagen och kvällen. Under lördagen avtog konungens krafter och på kvällen meddelade dr Casserman att tillståndet var allvarligt. Konungen kunde dock under dagens lopp mottaga besök av sina närmaste, däribland sin broder prins Oscar Bernadotte. Konungen föll på lördagskvällen i en lugn och fullt naturlig sömn, och natten förflöt utan några oroande tecken. Dr Casserman konstaterade klockan 7 på söndagsmorgonen, att sömnen var ganska normal, och han kunde vid 7.30-tiden lämna Tidningarnas telegrambyrå en bulletin, som inte ingav alltför stor oro. Men när dr Casserman strax före 8 återvände till konungens sjukbädd, märkte han, hur sjukdomsbilden plötsligt ändrats. Han gjorde då hastigt ett till-lägg till bulletinen om svagare puls och att konungen föreföll mycket medtagen. Samtidigt alarmerades kronprinsen samt excellenserna Ekeberg och Erlander. Vidare tillkallades professorerna Nanna Svartz och Anders Kristenson. I dödsögonblicket var vid sjukbädden samlade dr Casserman, förste hovmarskalken friherre Carl Reinhold von Essen, kabinettskammarherren friherre Carl von Essen samt de två sophiasystrar som skött konungen. I den sista av läkarna utsända bulletinen hette det, att "konungens krafter sjönko oavbrutet under nattens lopp" och att "medvetandet blev allt djupare omtöcknat". Konungen avled utan synbar dödskamp. "Man kan inte tänka sig något lyckligare slut än det som förunnades konung Gustaf efter hans långa, ofta mycket plågsamma sjukdom", uttalade dr Casserman i Sv. D. Det första budskapet till en större allmänhet om konungens bortgång förmedlades genom en radioutsändning klockan 9.10, varvid Sven Jerring uppläste riksmarskalkens kommuniké. Strax efter det flaggan på Drottningholms slott sänkts på halv stång anlände kronprinsparet samt prinsarna Wilhelm och Bertil. "Slottsområdet låg vid denna tid så gott som tomt och öde", rapporterade Sv. D :s medarbetare signaturen Attis (fru Astrid Ljungström), "endast vaktstyrkan från Signalregementet och en del pressfolk syntes där. Riksmarskalk Ekeberg och statsminister Erlander, den senare med sin fru vid ratten, var bland de första s«m kom efter de anhöriga. Nu började emellertid klockorna i slottskyrkan att klämta, och drottningsholmsbor som hörde dem och såg flaggan började vandra upp mot slottet. En av de första som kom var en gammal man, som ställde Del av Drottningholms slott. 1 rummet där fönstret står öppet avled kung Gustaf. 5