Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surtekatastrofen - 3,5 miljoner kr. beviljade i statshjälp - Många avspärrningsproblem aktualiserade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detla länsstyrelsens förslag upptogs av inrikesministern i den proposition
i frågan som framlades vid höstriksdagens första sammanträde den 17 oktober
och vari ett anslag på tilläggsstat på 3,5 milj. kr. begärdes. Propositionen bifölls
av riksdagen den 6 december. Till den av länsstyrelsen föreslagna lösesumman för
fastigheter hade här lagts bl. a. 95 000 kr. för justering av byggnader, 150 000 kr.
för flyttning av sådana, 350 000 kr. för grovplanering av rasområdet, 57 000 kr.
för de av myndigheterna vidtagna första hjälpåtgärderna etc. Propositionen gav
även den första sammanställningen av katastrofens direkta skadeverkningar. Till
det begärda anslaget kom 800 000 à 900 000 kr. för att återställa farleden i Göta
älv, 250 000 kr. för att återställa järnvägslinjen och 300 000 kr. för vägarbeten
eller tillsammans omkring 5 milj. kr. De indirekta skadeverkningarna för
industrien och sjöfarten genom försenade och fördyrade transporter och liggetid för
fartygen genom Vänerhamnarnas avstängning var givetvis svåra att beräkna men
rörde sig även de om stora belopp. Som ett exempel kan nämnas att enbart
Väner-rederiernas förluster genom avspärrningen beräknades till 60 000 kr. pr dag.
I propositionen föreslogs,
att sedan ny planläggning
och indelning gjorts
rasområdet åter skulle användas
för varaktig bebyggelse och
området åter avyttras,
varvid staten kunde räkna med
en viss återbäring.
Byggnaderna föreslogs tills vidare få
•stå kvar på den plats de fått
genom raset. I vilken
utsträckning de skadade
byggnaderna kunde varaktigt
åter-placeras inom skadeområdet
kunde slutgiltigt avgöras
tidigast på sommaren 1951.
Många
avspärrningsproblem aktualiserade
Bergslagsbanan försvann i leran vid Surte södra station,
vars gavel sticker upp något till vänster på bilden.
Surtekatastrofen fördes
inför riksdagen även genom en
interpellation till
statsministern av hr Staxäng (h), som
tog fasta på det besvärliga
avspärrningsproblem som
olyckan aktualiserat. Han
framhöll, att inför
avspärrningsrisken behovet anmält
sig att trygga
hamnkapaciteten i hela området från
Varberg till Strömstad, så att
liknande skador på
förbindelserna i västra Sverige ej
får förlamande konsekvenser.
Även frågan om en
reservförbindelse genom Nordre älv
träder i förgrunden liksom
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
