muddring av Nordre älv och snar upprustning av hamnarna i Uddevalla, Strömstad och Lysekil. Vidlyftiga geotekniska undersökningar Huvudgatan i Surte vek sig i alla riktningar. 92 Omfattande geotekniska undersökningar med över 1 300 provborrningar gjordes efter olyckan för att utröna, om nya ras kunde befaras. Jordmassorna befanns dock ligga så stabila, att risk ej ansågs föreligga att åter använda området för bebyggelse, dock ej under det närmaste året. Bostäder för den husvilla befolkningen måste därför anordnas på annan plats. För att ordna bostadsfrågan åtog sig Nödinge kommun att uppföra 36 enfamiljshus, färdiga för inflyttning december 1950—februari 1951. Genom provisoriska anordningar — bl. a. ett tillfälligt kök •— skulle till en början två familjer kunna dela ett sådant hus och bostad därigenom beredas 72 familjer. Surte glasbruk vidtog åtgärder för att snabbt uppföra 15 enfamiljshus och en privat byggmästare i orten kunde börja med två bostadsrättshus med 20 à 30 lägenheter. Jordskredet i Surte aktualiserade frågan om risken för ras inom andra områden vid Göta älvs östra strand norr och söder om Surte. I skrivelse till inrikesministern den 12 oktober föreslog landshövding Richert en geologisk undersökning av dessa områden för att utröna om åtgärder borde vidtas för att förebygga ras eller förskjutningar med framhållande av att detta skulle stärka säkerhetskänslan inom dessa bebyggelseområden, främst inom de tätbebyggda samhällena norr om Surte. Även denna fråga upptogs av inrikesministern i propositionen. Han ansåg efter samråd med chefen för Sveriges geologiska undersökning att utredningen på katastrofområdet borde göras mera ingående än man från början räknat med, så att skredets orsaker och förlopp så fullständigt som möjligt kunde klarläggas, och höjde därför kostnaderna för dessa undersökningar från av länsstyrelsen föreslagna 30 000 till'50 000 kr. Sedan denna undersökning avslutats, borde undersökningen utsträckas även till de av landshövdingen föreslagna områdena.