Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Regeringen - Riksdagspreludierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utnämndes till statsråd och fick om hand löneärendena. Statsrådet Sven
Andersson, som hittills hade föredragit dessa, övertog i stället byggnadsärendena från
finansminister Sköld. Sedan riksdagen sedermera hade godkänt regeringsförslaget
om inrättandet av ett nytt departement, kallat civildepartementet — opposition
framkom mot benämningen —, utnämndes Lingman den 22 juni till chef för detta
departement för löner.
Riksdagspreludierna
Riksdagen omfattade en vårsession, som pågick 11 januari—31 maj, och en
höstsession, som varade 17 oktober—13 december.
Det högtidliga öppnandet i januari fick sin prägel av att konung Gustaf V på
grund av sjukdom var frånvarande. Silvertronen stod tom; dåvarande
kronprinsen, förordnad till regent för dagen, föredrog trontalet. Detta var längre än det
hade brukat vara under de senaste åren. Förslag bebådades om
folkhushållnings-departementets upphörande samt om en uppdelning av finansdepartementet på
så sätt, att löne- och pensionsärenden överfördes till ett nytt departement. Vidare
omnämndes i trontalet förslag om ny medborgarskapslagstiftning, innebärande
likformiga regler för Sverige, Danmark och Norge, förslag angående riktlinjer
för skolväsendets utveckling, avseende en höjning av den allmänna bildningsnivån
och en bättre avvägning mellan teoretisk och praktisk utbildning, samt förslag till
ny fiskelag. Ett avsnitt av trontalet ägnades de ekonomiska problemen. "En viss
ökning av investeringsverksamheten möjliggöres i år", hette det. "Men ännu har fri
balans i samhällsekonomien icke uppnåtts, varför stor återhållsamhet alltjämt
erfordras beträffande såväl den enskildes som beträffande statens utgifter. Det
förslag till riksstat, som framlägges, präglas därför av den största sparsamhet."
Sedan trontalet därpå omnämnt, att det hårda skattetrycket icke heller nämnvärt
kunde lättas, meddelades, att förslag skulle framläggas om lindring av den
kommunala beskattningen genom att anvisa statsbidrag till höjning av ortsavdragen.
Denna reform skulle träda i kraft samtidigt med den nya kommunindelningen.
Om det ekonomiska läget i övrigt hette det därefter i trontalet:
En fortsatt stabilisering av inkomsterna är alltjämt nödvändig. De i sådant syfte träffade
överenskommelserna även för detta år äga stor betydelse, över huvud taget måste en allmän
samverkan i detta hänseende äga rum för att det ändamål skall uppnås, som avses med vår ekonomiska
politik. Stabiliseringspolitikens förutsättning är en stabil prisnivå. Devalveringen har emellertid
medfört risker för prisstegringar inom olika områden. Ytterligare anslag för subventionering av
vissa varor måste därför äskas av Eder. Devalveringen bör å andra sidan kunna befordra en
återgång till mera normala förhållanden på utrikeshandelns område. I samma riktning verka de
pågående ansträngningarna att vinna frihet för importen, vilka jämte utsikterna till fortsatt
ökning av produktion och export steg för steg möjliggöra ytterligare lättnader för den ekonomiska
verksamheten.
Finansminister Sköld framlade sin första budget. Driftbudgetens inkomster
uppgick till 5 139 miljoner kronor och utgifterna till 4 667 miljoner kronor,
överskottet på driftbudgeten skulle sålunda bli 472 miljoner kronor mot 679 närmast
föregående år. Bortsett från extraskatterna var budgeten jämnt balanserad. Som
en möjlighet angavs dock, att statstjänstemännens rörliga tillägg måste ökas från
12 till 18 procent, vilket skulle innebära en merkostnad på 40 à 50 miljoner kronor.
Enligt budgeten skulle pappersskatten försvinna fr. o. m. 1 juli; eljest skulle inga
omedelbara skattesänkningar föreslås. Bensinskatten skulle bestå oförändrad
under hela nästa budgetår. Att budgetöverskottet avsevärt hade minskats, trots att
subventionerna icke hade inräknats i budgeten, berodde på den automatiska
stegringen av statsutgifterna, vilka som nämnts hade kommit upp i en rekordsiffra
på 4 667 miljoner kronor. Nationalbudgeten utmynnade i en "försiktig slutsats",
att man kunde räkna med balans i samhällsekonomien. Finansministern kalkvlera-
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
