för vidare behandling. En folkpartimotion om sänkning av uttagningsprocenten för statsskatten från 100 till 90 föll under bordet, likaså en motion från folkpartihåll om förbud mot kollektivanslutning till politiska partier. Högern väckte vid riksdagens början en motion om att regeringen skulle framlägga en plan för övergång till fri ekonomi efter ingången av år 1951 och framförde ofta kravet på en snabbare utveckling i denna riktning. I en interpellationsdebatt den 27 maj om kommunisterna och sabotagefaran uttalade högerledaren herr Hjalmarson, att en granskning av framkomna siffror om kommunistpartiets finanser gav vid handen, att partiet utan tvivel får utländsk penninghjälp. En uppmärksammad debatt var den, som i första kammaren den 15 mars och i andra kammaren den 23 mars knöts till motioner om utredning angående kyrkans skiljande från staten. Höstsessionen beslöt i första rummet de försvarsförstärkningar, vilkas grunddrag hade utarbetats i samband med partiledarförhandlingarna i augusti—september (se nedan). Från vårsessionen kvarstod bl. a. en del av komplexet skolproposi-tioner samt strand- och fiskelagarna. Under försvarsdebatten den 9 december utsattes försvarsminister Vougt för kritik med anledning av hans senfärdighet vid behandlingen av frågan om gruppchefernas utbildningstid. Utrikesminister Unden uttalade sig under samma debatt på ett sådant sätt om FN:s och västmakternas möjligheter att göra en insats i Koreakriget, att han från oppositionshåll betecknades som defaitistisk. Bl. a. yttrade han, att det ju är "någonting till den grad absurt, alt de västallierade makterna skulle engagera sig i ett krig med Kina på grund av de militära händelserna på Korea, att alltså den kinesiska interventionen skulle leda till ett öppet krig mellan västmakterna och Kina, med vilket de egentligen inte skulle ha någonting otalt". Skolpropositionen^ hade fortfarande parlamentarisk framgång, men betänksamheten mot dessa principbeslut på lång sikt tycktes ha ökats. Strandlagen, som av oppositionen mot den framställdes som onödig och farlig, godtogs av båda kamrarna; i andra kammaren fattades beslutet om det redan i trontalet bebådade ärendet kl. 3 på morgonen den 7 december, vilket gav anledning till kritiska reflexioner beträffande riksdagsarbetets organisation. Det allvarliga ekonomiska läget föranledde finansminister Sköld att för höstriksdagen framlägga förslag om vissa punktskatter (sprit, malt- och läskedrycker, choklad, konfityrer) för att täcka budgetunderskottet. Riksdagen förhöll sig välvillig till dessa nya pålagor. Också höstsessionen hade sin remissdebatt. Under denna karakteriserade herr Sköld den inflation, som nu skulle tillåtas, som en engångsföreteelse. Som svar på en av folkpartiledaren herr Ohlin senare framställd inter-pellation avböjde finansministern, med hänvisning till den blivande finansplanen för budgetåret 1951/52, att gå in i närmare resonemang om hur man i fortsättningen skulle kunna skydda penningvärdet. Under riksdagen blev det klart, att den år 1947 antagna sjukförsäkringslagen icke, som beräknats, kunde träda i kraft den 1 juli 1951. Orsaken härtill var det trängda statsfinansiella läget. Reglerna om begränsning av bolagens vinsutdelning beslöts skola upphävas, samtidigt som återbetalningstiden för de i riksbanken spärrade bolagsmedlen förlängdes. En propå av statsrevisorerna om att Statens järnvägars kontrakt med Pressbyrån av hänsyn till statens ekonomi icke borde förnyas, i varje fall icke utan grundlig revision, fick genomgående en mycket dålig press. Partiledarförhandlingar om försvaret Den i april 1949 tillsatta, av förre överståthållaren Nothin ledda försvarsutredningen avgav den 4 juli en första rapport till regeringen och meddelade då, att den icke kunde bli färdig i sådan tid, att på utredningen grundade förslag skulle kunna läggas fram för 1951 års riksdag. Utredningen framhöll, att enligt 98