Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krisavveckling med efterspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krisavveckling med efterspel
Folkhushållningsdepartementet, som inrättades i oktober 1939 för att
samordna de då redan påbörjade krisåtgärderna, ansågs 1950 ha fyllt sitt värv och
upplöstes vid halvårsskiftet. Kvarlåtenskapen delades mellan
jordbruksdepartementet och handelsdepartementet. Statssekreteraren Engelstedt konstaterade i
Från departement och nämnder, att folkhushållningsdepartementets verksamhet
berört praktiskt taget hela näringslivet. Meningsutbytena hade varit talrika;
"enighet torde emellertid råda om att det varit nödvändigt att ett departement av denna
typ funnits till under de kritiska åren".
Livsmedelskommissionen, som stått i centrum för allmänhetens uppmärksamhet,
försvann med tillkomsten av det permanenta organet Statens jordbruksnämnd.
Men en särskild kriskommission inom nämnden fullföljde en rad kvarblivna
uppgifter, bl. a. prissubventionerna och ransoneringen av det i handelspolitiken
invecklade kaffet. Mot årets slut aktualiserades slopandet av subventionssystemet,
och till den nya budgeten förbereddes en minskning av jordbruksdepartementets
huvudtitel på denna punkt med 141 miljoner kronor.
Från nyåret 1950 sammanslogs handels- och industrikommissionerna enligt en
av den s. k. effektiviseringskommittén utarbetad plan. Arbetsuppgifterna
omfattade i huvudsak regleringen av utlandshandeln, råvaruförsörjningen och
produktionen på det industriella området. Vissa ärenden övertogs också från
bränslekommissionen och trafikkommissionen i samband med avvecklingen av dessa
organ.
Bränslekommissionen upphävde i februari ransoneringen av eldningsolja 1 och
2. Det skedde efter en överenskommelse med oljebolagen och med vetskap om att
tillgången på olja var otillräcklig för behovet, främst på grund av sparsamheten
med dollar. Fastighetsägare och industriföretag varnades också för att inmontera
oljeeldningsaggregat utan leveransgaranti från ett oljebolag.
Regeringen bemyndigade i september bränslekommissionen att upphäva
koks-och antracitregleringen senast på nyåret. Men under den växande oron ute i
världen försämrades importläget, och den 29 december fattades i stället beslut om
en skärpning av ransoneringen. Bränslekommissionens tilltänkta avveckling vid
årsskiftet måste anstå tills vidare.
Statens hyresråd beslöt den 9 juni att icke medgiva någon generell hyreshöjning
för tiden 1 oktober 1950—september 1951. Reservanter i rådet ville tillåta en
höjning varierande för olika orter mellan 3 och 10 procent, och diskussionens
vågor gick höga med anknytning till bostadsproduktionens intrikata problem.
Priskontrollniimnden arbetade under året som förut men släppte efter hand ett
betydande antal varor, som ansågs riskfria ur prissynpunkt. Nya direktiv för
prisregleringen utfärdades med giltighet från den 1 april till årets slut. Något annat
än ett provisorium ansågs inte kunna förekomma, framhöll lagbyråchefen
Göransson i folkhushållningsdepartementet, då man måste beakta sambandet med
lönestoppet. Om detta hävdes, skulle förutsättningarna bli helt andra.
Prisregleringens principer debatterades livligt mot årets slut i sammanhang
med förarbetena till direktivens nästa upplaga. Motpolerna kunde sägas vara
kravet på omedelbart avskaffande av priskontrollen och tanken att utsträcka
prisregleringen till ett vidare fält för att bekämpa inflatoriska prisrörelser.
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
