Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1950
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albert Ahlin
(Se föreg, sida.)
J. A. Almqvist
(Se föreg, sida.)
Erik Bergvall
(Se föreg, sida.)
Harry Blomberg
och han tävlade redan 1895 för Uppsala kappsimningssällskap. Sin största insats för idrotten
gjorde han som mångårig chef för Stadion i Stockholm. "Han hade en förmåga att ta folk, som
utlöste en flora av anekdoter. Snabbheten i repliken och det resoluta handlaget, när det drog
ihop till kalabalik, var berömda och uppskattade. Erik Bergvall var en mycket omtyckt man
i alla folklager." (Sven Sandstedt.) Död den 4 februari.
Harry Blomberg, f. 1893. Författare. "Som författare och skald blev B. en av de mest lästa
och uppskattade i vårt land, men författarskapet var blott ett av hans instrument. En gång var
han vår populäraste folkbildningstalare, som samlade ansenliga skaror till sina föreläsningar
runt om i landet. Och dock var det med sina märkliga ’bekännelseböcker’ från senare år som han
skulle göra sin mest fruktbärande och bestående insats. Skaldegåva, vältalighet och en brinnande
ande vände han till verktyg i den kristna folkväckelsens tjänst." (Josef Oliv.) Död den 1
februari.
Anna Branting, f. 1855. Publicist, författarinna, maka till redaktör, sedermera statsminister
Hjalmar Branting, död 1925. Under signaturen René verkade hon som teaterrecensent i
Social-Demokraten 1886—1892 och 1913—1917 samt i Stockholms-Tidningen 1892—1909. Hon skrev även
flera romaner, av vilka några blev den tidens bestsellers såsom "Lena", "Sju martyrer" och
"Staden". Död den 11 december.
Axel Brusewitz, f. 1881. Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap 1923—47. "Som
vetenskaplig författare var han verksam på flera olika områden. Mest känd blev han genom
sin insats för utforskande av omständigheterna kring tillkomsten av 1809 års regeringsform. I den
följande utvecklingen av Sveriges statsskick intresserade honom främst frågan om riksdagens
kontrdll över regeringsmaktens utövning och främst när det gällde riksdagens makt över
utrikespolitiken övade han inflytande ej blott på den vetenskapliga debatten utan också på den faktiska
lösningen av de konstitutionella problemen. Hans skrifter kännetecknades alltid av skärpa i
problemställningarna och klarhet i stilen. Det var alltid fängslande att läsa dem, och ingen behövde
någonsin sväva i tvivelsmål om innebörden av hans uppfattning. Likväl var han kanske än
mera betydande som akademisk lärare. Han anslöt här till raden av stora Uppsalahumanister i
modern tid: Adolf Noreen, Henrik Schück och Harald Hjärne — den sistnämnde jämte S. J.
Boethius också Brusewitz’ egen lärare. Liksom dessa gav han i sin undervisning långt mera än i
sina skrifter. Och hans undervisning var liksom deras icke uteslutande knuten till lärorummet.
Hans föreläsningar voro formfulländade, hans sammanfattningar av seminariediskussionerna
storartade, men det starkaste intrycket gav han likväl i Statsvetenskapliga föreningen, vid
postseminarier och nattgroggar samt vid personliga samtal. Resultatet av hans lärarverksamhet, mätt
i de färdigställda avhandlingarnas antal och kvalitet, var också imponerande. Statskunskapens
centrum låg i Uppsala, därpå kunde ingen tvivla." (Professor Gunnar Heckscher.) Död den 27
september.
Bertil Bull Hedlund, f. 1893. Konstnär. "Bertil Bull Hedlund vann sina största segrar inom
illustrationskonsten, där han kom att inta ställningen som den främste . . . Han har illustrerat
många olika verk och nästan alltid på ett med dikten kongenialt sätt. Han har träffat stämningen
lika omedelbar i de klassiska äventyrsromanerna som i de svenska folksagorna, han har
återuppväckt den oscariska epoken i Ludvig Nordströms De tolv söndagarna och tolkat
symbolspråket i modern lyrik, men framför allt har han skapat sina mästerverk när han fått fördjupa
sig i den beundrade Anatole France. ’Drottning Gåsfot’ är en toppunkt både i hans egen
produktion och i modern svensk illustrationskonst." (Gotthard Johansson.) Död den 29 december.
Ida Bäckman, f. 1867. Författarinna. Hon ägnade sig efter avlagd studentexamen först åt
lärarinnekallet och gav sig sedan ut på vidsträckta färder till vitt skilda länder, frän vilka hon skrev
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
