Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Märkligare dödsfall i Sverige 1950
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonas Folcker Olga Fåhræus Rudolf Fåhraeus Axel Jonsson
Grönland och Lappland, som gåvo hans fantasi den inriktning, som kom att prägla hans senare
verk. Det som inspirerade honom var inte i första hand den primitiva formen utan den
föreställningsvärld, som låg bakom densamma. Den ledde honom inte heller till en abstrakt konst utan till
en berättarstil, i vilken de gamla myterna och sagorna återberättades med en realism, som
åtminstone till en början chockerade många genom sin ofta makabra cynism. Men det viktigaste
var, att denna kontakt med ännu levande primitiv kultur gav E. utgångspunkten för hans högst
personliga tolkning av de fornnordiska myterna och sagorna. Lapparna och eskimåerna visade
lionom vägen till asarnas och vikingarnas värld, och på den vägen nådde han fram till en bild
av denna, blottad på all nationell idealisering och långt ifrån någon arkeologisk
rekonstruktion, men levande med en helt annan suggestiv kraft än någon tidigare framställning. Verket
antog i Ossian Elgströms fantasi allt mer gigantiska former och blev till hans livsverk." (Gotthard
Johansson.) Död den 20 maj.
Jonas Folcker, f. 1886. Direktör, ordförande i Sveriges hotell- och restaurantförbund. F. började
som officer men kom snart in i högerns organisation Allmänna valmansförbundet och var under
några år 1 :e ombudsman i riksorganisationen. År 1924 blev han verkställande direktör i Kafé- och
restaurang a.-b. Norma, varmed bl. a. förenades chefskapet för Berns salonger. Död den 17 augusti.
Olga Fåhræus, f. 1857. F. d. skådespelerska. Hon var anställd vid Nya teatern (sedermera
Svenska teatern) 1875—79 och vid Dramatiska teatern från sistnämnda år till 1887, då hon
lämnade teaterbanan i samband med sitt äktenskap med skriftställaren Klas F. (Se Sv. D. A.
XXII sid. 264.) Under en följd av år tillhörde hon senare Dramatens styrelse och var även
lärarinna vid dess elevskola. Hon var en framstående scenisk kraft, berömd inte bara för sin
ståtliga apparition utan även för sin plastik och replikföring. Död den 30 april.
Rudolf Fåhræus, f. 1865. F. d. rektor. F. blev 1891 fil. dr på en historisk avhandling och
kom sedan in på lärarbanan. Är 1904 blev han lektor och året därpå rektor vid Högre
lärarinneseminariet. Efter en period som läroverksråd återvände han 1915 till sitt semlnarierektorat, som
ban innehade till uppnådd pensionsålder. Han var bl. a. ledamot av skolkommissionen 1918 och
dess ordförande. "Med sin omfattande humanistiska bildning och sin vidhjärtade uppfattning
hade han alldeles särskilda förutsättningar att leda de blivande lärarinnornas utbildning." (F.
lektor Adolf Ahlberg.) Död den 11 februari.
Axel Jonsson, i. 1888. Verkställande direktör i Svenska Amerika Linien sedan 1929,
styrelseledamot i en mängd rederibolag och företag med anknytning till sjöfarten. "Inom trafik- och
turistväsendet gjorde han sina största och mest uppskattade insatser. Han var en banbrytare
inom dessa områden, som lärde utlänningar känna Sverige och svenskarna att komma i kontakt
ined skilda länder såväl inom som utom Europa." (Konsul Claes Grill.) Död den 11 januari.
Thorsten Jonsson, f. 1910. Författare, publicist. J. inträdde i Dagens Nyheters tjänst 1943 och
var till 1946 dess korrespondent i New York och därefter chef för tidningens kulturavdelning.
Han gjorde sig ett högt skattat namn som kunnig, omdömesgill och oväldig kritiker, särskilt
väl orienterad inom den moderna amerikanska litteraturen. Som skönlitterär författare debuterade
ban redan vid mycket unga år. Hans novellsamling "Fly till vatten och morgon" (1941) och roman
"Konvoj" (1947) utgör höjdpunkterna i hans litterära alstring. "Det är en stor och smärtsam
förlust, som vår litterära värld vid hans plötsliga frånfälle har att anteckna." (Karl Ragnar
Gierow.) Död den 7 augusti.
Emil Kjellberg, f. 1875. Redaktör, medarbetare i Svenska Dagbladet. K. efterträdde 1895 sin
fader, den kände publicisten Isidor K., såsom ägare och redaktör av "östgöten" i Linköping,
kom senare in i Stockholmspressen och tillhörde från 1913 Svenska Dagbladets redaktion, där
han arbetade på olika avdelningar. Inte mindre än tretton årgångar av Svenska Dagbladets
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:54:18 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1950/0292.html