Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Carls bortgång - Minnesord i konseljsalen och i riksdagen - En fredsfurste har gått bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarskänsla. Även eljest företrädde han ej sällan vårt land utåt och alltid på ett sätt, som
tillförde Sverige heder och anseende. En ädel, ridderlig människa, en kärnsvensk man har med
prins Carl gått ur tiden. Han är ett föredöme för oss alla.”
Vid sammanträde den 24 oktober med riksdagens kamrar höll talmännen
minnestal över prins Carl och fick i uppdrag att till kungaparet och prinsessan
Ingeborg framföra kamrarnas djupt kända deltagande. I första kammaren yttrade
talman Johan Nilsson bl. a.:
”Hertigen av Västergötland prins Carl har slutat sin långa levnad. Genom sin goda och
ädla personlighet och sin uppoffrande gärning i människokärlekens tjänst har han rest sig
ett äreminne, som kommer att fortleva.”
Talman August Sävström yttrade i andra kammaren:
”Vi har mottagit budskapet om prins Carls bortgång. Med all rätt kan sägas, att prins Carl
med sitt demokratiska sinnelag och sin goda vilja att under lång tid stå som ledare för den
humanitära världsorganisationen Röda korset vid sin bortgång omfattas av hela vårt folk med
varma känslor, ty det står klart för oss alla vilken välsignelserik gärning Röda korset utfört
under de båda världskrigen med hjälp åt invalider, krigsfångar och barn i olika delar av
världen.”
Kung Gustaf Adolf möter exkonung Leopold av Belgien
när denne anländer till Stockholm med anledning av
prins Carls frånfälle.
En f redsfurste har
gått bort
Under rubriken En
freds-furste skrev Svenska
Dagbladet i en ledande artikel bl. a.:
”Vaken och plikttrogen har prins
Carl visat sig vara under hela sin
levnadsbana, och den energi, som
hans oskiljaktige moitié under
yngre år, prins Eugen, ägnade åt sitt
konstnärskap, utlöste sig hos prins
Carl i praktisk handling. Som
kavalleriinspektör fullföljde han
sin nitiska strävan att förbättra
det högtstående svenska rytteriets
krigsberedskap, vilket inbragte
honom ett ärligt tack från dess sida
vid hans avgång ur militärtjänsten.
Därefter bytte symboliskt prins
Carl sabeln mot samaritbindeln och
blev under många årtionden en
världsberömd ledare för det Röda
kors, i vars tecken han vunnit
stora segrar för sina humana
ideal . . . Det är också bekant att
det beredde prins Carl en särskild
hugnad att kunna rädda en del
svenskbybor ur Sovjetukraina. För
fred och rätt värmdes prins Carls
hjärta, men den som erinrar sig
hans inträngande upprop till
svenska nationen att teckna försvarslån
under andra världskriget kan icke
missta sig om att fosterlandet och
försvaret för dess frihet var för
honom en angelägenhet framför
allt annat.
Liksom prinsessan Ingeborgs
farfader, Christian IX av Danmark,
kunde prins Carl genom sina
döttrars giftermål i någon mån
benämnas ”Europas svärfar”. Men
livets kölddrag skona icke
höjder
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
