Olikheterna i levnadskostnader på skilda orter inom landet ägnas fortsatt uppmärksamhet. En effektiv arbetsförmedling samt utbildning och omskolning av arbetskraft är nödvändig. Erforderlig beredskap för att möta arbetslöshetsrisker upprätthålles. Beslut om den nioåriga enhetsskolan måste under de kommande åren omsättas i praktisk verklighet. Yrkesutbildningen effektiveras, och de praktiska utbildningsbanorna göres likvärdiga med de teoretiska. Utbildningsmöjligheterna göres tillgängliga för all ungdom utan hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förhållanden eller bostadsort. Den vetenskapliga forskningen på olika områden bör även i fortsättningen främjas. Statsmakterna och jordbruket Statsmakterna bör liksom hittills stödja en jordbruksproduktion, som väsentligen tryggar landets behov av livsmedel. Den prisreglering, som erfordras härför, bör på längre sikt, såsom också av statsmakterna uttalats, lämna utrymme för marknadsmässiga prisförskjutningar för att ge möjlighet till en självreglering av produktionsinriktningen och onödiggöra detaljingripande från det allmännas sida. Denna målsättning motiverar en översyn av prispolitikens grunder. Under övergångstiden kan för vissa produktionsgrenar tillfälliga överskottsproblem uppstå; i sådana fall lämnar samhället ett till tid och grad avpassat stöd för överskottets avsättning. Hittills tillämpade grunder för täckning av jordbrukets kostnader enligt jordbruks-kalkylen bibehålies i avvaktan på nämnda utredning. Strävandena att ge jordbruksbefolkningen en levnadsstandard likvärdig med andra jämförbara folkgrupper fullföljes. Jordbrukets rationalisering fortsättes i den takt resurser härför kan ställas till förfogande och — som riksdagsbeslutet 1947 förutsätter — i samråd med de berörda jordbrukarna själva. Frågan om en differentiering av mjölkpristillägget till förmån för de mindre jordbrukarna prövas. Som hjälp till det under ogynnsamma betingelser arbetande mjölkproducerande småbruket återin-föres körlinjebidraget. Programmet för upprustning av jordbrukets forsknings- och undervisningsanstalter fullföljes och försöksverksamheten med småbruk och kollektivladugårdar stöd-jes, där intresse för verksamheten föreligger. Den för det mindre jordbruket viktiga maskinanvändningen befrämjas alltjämt, och för småbruket passande specialodlingar uppmuntras. Där småbrukets komplettering lämpligast åstadkommes genom tillskott av skog, möjliggö-res detta genom statens medverkan. Lantarbetare och jämställda med intresse och kunskap om jordbruk erhåller det allmännas stöd för att bli självständiga jordbrukare. Ingen ändring i beskattningsprinciperna I den mån privata konkurrensregleringar hindrar produktionsutvecklingen eller medför olämpliga verkningar i fråga om priser, kostnader och försörjning, bör de av samhället motverkas genom statlig kontroll. En verksam och produktionsfrämjande konkurrens mellan olika företag och företagsformer kan även åstadkommas genom andra insatser från samhällets sida. Kvalitetskontroll och konsumentupplysning bör uppmuntras. Den beskattning, som är erforderlig för att ge staten täckning för dess utgifter, bör utgå efter hittillsvarande principer. Vissa reformer är emellertid nödvändiga. Sålunda bör en bättre fördelning av skatterna efter bärkraft eftersträvas och en förenkling av lagstiftningen snarast genomföras. Särskilt aktuella är lättnader i beskattningen för ensamstående, för sambeskattade äkta makar samt för de lägre inkomsttagarna i gemen. Valsystemet bör reformeras i syfte att vinna större rättvisa och undgå behovet av karteller. Bilaccis, investering savgift, ränteregleringslag, investeringskonto för skog. Konjunkturskatt varslas När riksdagen den 16 oktober samlades till höstsession, lämnades inga nya propositioner omedelbart, utan arbetsmaterialet utgjordes tills vidare av de från vårsessionen uppskjutna ärendena, däribland förslag till ny livsmedelsstadga. I parti-ledartalen vid riksdagsgruppernas första sammanträde var tillkomsten av koalitionsregeringen ledmotivet. Den 20 oktober, en lördag, lade emellertid finansminister Sköld helt överraskande fram förslag om en tioprocentig skatt på tillverkning och import av personbilar och motorcyklar. Skatten skulle gälla fr. o. m. samma dag och t. o. m. den 30 juni 1953. Den dubbla bilskatten föreslogs slopad från halvårsskiftet nästa år, men i stället bebådades i propositionen förslag till vårriksdagen om höjning av den ordinarie bilskatten med hänsyn till penningvärdets fall. Följande dag, alltså på en söndag, snabbehandlade bevillningsutskottet propositionen, som tillstyrktes med 13 röster mot 7. Högern och folkpartiet reser 78