1949 års skatteutredning efter välförråttat värv. Från vänster. Riksdagsman Oskar Åkerström, bankdirektör Gustaf Söderlund, riksdagsmännen Adolv Olsson i Gävle (ordf.) och Erik Hagberg i Malmö, länsassessor Sten Wilkens (sekr.), riksdagsman Folke Petrén, taxeringsrevisor S. G. Crabo (expert), riksdagsman Evert Sandberg i Böle, amanuens C. B. Edlund (expert), riksdagsmännen Laur. Franzon och Harald Kärrlander. Ej närvarande: Riksdagsmännen Arvid Jonsson i Skedsbygd och Sture Henriksson samt sekreteraren i LO Gösta Rehn. Räntan vid återbetalning av k ä 1 1-skatt föreslogs av uppbördssakkunniga till 3 procent mot av K. M:t föreslagna 2 procent. Räntan på kvarskatt skulle bibehållas vid 6 procent, i båda fallen endast på belopp över 500 kr. och om beloppet överstiger en femtedel av slutskatten. 26/1. 1950 års filmutredning föreslog att staten till de svenska filmproducenterna avstår omkring 2,3 miljoner kr. årligen av den andel i den statliga nöjesskatten som belöper på intäkterna av svensk film. Statsstödet föreslogs utgå oberoende av kvalitetsbedömning. Ledamoten regissör Gustaf Edgren framhöll i reservation att det föreslagna statsstödet var otillräckligt. 26/1. Ett förslag till ekonomiskt långtids-program för perioden 1951—1955 framlades av 1950 års långtidsutredning. 28/6. Begränsning av den kommunala 1 å neråt t e n genom sådan utövning av K. M :ts lånetillståndsprövning att en ökad skattefinansiering av kommunernas investeringar uppnås föreslogs av 1951 års kommunlåne-utredning. 15/8. En tioprocentig investerings-avgift, avsedd att ersätta den vid årsskiftet upphörande investeringsskatten, föreslogs av utredningsmännen taxeringsintendent E. H. Anell och förste taxeringsrevisor S. V. Lundell. 8/9. Nedsättning av inkomstskatten med upp till 200 kr. för löntagare som sparar av sin inkomst under 1952 föreslogs av expeditionschef H. Klackenberg efter en snabbutredning om åtgärder för att uppmuntra till ökat enskilt sparande. 15/9. Skattelättnader för mindre inkomsttagare. En allmän sänkning av fysiska personers inkomstbeskattning, varierande i allmänhet mellan 10 och 20 procent för gifta och mellan 6 och 10 proc, för ogifta, föreslogs av 1949 års skatteutredning. Enligt förslaget skulle den statliga inkomstskatten utgå enhetligt med 12 proc, på beskattningsbart belopp till 8 000 kr. för makar och 4 000 kr. för ensamstående, motsvarande taxerad inkomst av 12 000 resp. 6 000 kr. Först på överskjutande del av inkomsten skulle skatteprocenten bli progressiv. En höjning föreslogs av de statliga ortsavdragen från 3 000 till 4 000 kr. för gifta skattskyldiga i högsta orts-grupp och för ensamstående till 2 000 kr. Sam-beskattningen av makar föreslogs bibehållen och förvärvsavdraget för yrkeskvinnor föreslogs till ett fast belopp av 300 kr. mot hälften av inkomsten, dock högst 1 000 kr. 11/12. En majoritet av 10 medlemmar av 1946 års utredning angående kvinnliga präster föreslog, att även kvinnor skall få prästvigas och bli präster, dock endast i för 91