Konstlivet i Sverige 1951 Av ULF HÅRD AF SEGERSTAD I motsats till vad man med tanke på den ekonomiska situationen kanske väntat blev konståret 1951 ur alla synpunkter överraskande rikt. Utställningslivet var intensivt, för Stockholms del med i stort sett en vernissage var tjugofjärde timme. Den tidigare obetydliga estetiska principdiskussionen flammade upp genom en streckarserie i Svenska Dagbladet författad av Gotthard Johansson med rubriken ”Perspektiv på fyrtiotalet”. Den behandlade bland annat den abstraktkonkreta konsten. Stort uppseende väckte meddelandet om att Norrköpings museum sålt ett antal donerade konstverk och använt försäljningssumman till inköp av annan konst. Museichefen, docent Aron Borelius, och ett stort antal museimän och konstnärer deltog i den långvariga tidningspolemiken. Under året kom den segslitna frågan om Uppsala domkyrkas restaurering i ett nytt läge i och med upptäckten av oskadad 1400-talsdekor inne i de zettervallska tornmurarna. En restaurering efter antikvariska principer ansågs under sådana förhållanden ligga närmast till hands. Nationalmuseum och Akademien för de fria konsterna fick 1951 av direktör Carl August Wicander mottaga var sin donation på 200 000 kr. Samlingsut ställning ar Svenska konstnärernas förening fortsatte sin serie samlingsutställningar. För att undvika de tidigare massanhopningarna av konstverk och konstnärer hade Landets främste konstfrämjare: kung Gustaf Adolf. 149