Shaws överraskningarnas öar, Väntans tider av Henry de Montherlant och Julia och Romeo av José Maris Pemon. Andra föreställningar att anteckna var Stormen och En midsommarnattsdröm av Shakespeare, Karmeliterna av Georges Berna-nos i översättning av Bertil Malmberg, Samhällets fiende och Rosmersholm av Henrik Ibsen, Samum, Fröken Julie och Oväder av Strindberg samt Folke Fridells och A. Gunnar Bergmans Syndfull skapelse. Under rubriken Ung teater började Radioteatern under året en serie föreställningar med teaterungdomar på elevstadiet eller lite längre hunna. Dessa föreställningar gavs som regel vid 14-tiden på söndagar. På sen kvällstid däremot presenterades en annan ny samlingsrubrik: Experimentteater. Tre stycken gavs under hösten: Ringar i vattnet av Lars Hel-gesson, Möte, ett lyriskt kärleksdrama av Matts Rying, och Mitt hjärta är i södern av Patroni Griffi. Vilhelm Mobergs Raskens började läsas som radioföljetong under 1950 och avslutades 1951. Den blev en anmärkningsvärd framgång. Tre korta följetonger på kvällstid följde under sommaren, liksom föregående år, nämligen Gunnlaug Ormstungas saga, Brev från min kvarn av Alphonse Daudet och Martina av Tage Aurell, som själv läste sin berättelse uppdelad i fem avsnitt. Höstens följetong blev Jonas och Helen av Hjalmar Bergman, läst av författarens efterlämnade maka Stina Bergman. Till dessa serieuppläsningar slöt sig ett stort antal andra, med stoff hämtat från skönlitteratur, lyrik, filosofi och biografi, natur- och reseskildring. Till uppläsningssektionens verksamhet hörde också presentationen av nyutkommen litteratur i litteraturkrönikorna. Underhållningssektionen noterade som redan nämnts sin stora framgång för året med Karusellen. Primus motor i programmet var underhållningschefen själv, Per-Martin Hamberg, och populär conferencier Lennart Hyland. Programmet — ävensom arrangörerna ■— fick vila under höstsäsongen, då Speldosan trädde in som lördagsunderhållning. Conférencier blev här Sigge Fürst — vilket samtidigt innebar att Frukostklubben lades ner. Katalogen över musikavdelningens verksamhet — under Natanael Bromans sista år som musikchef — upptog ett myller av titlar och exekutörsnamn. Där finns utsändningar av studiooperor från Kungl. Teatern, bl. a. Barberaren i Sevilla, Figaros bröllop, Pajazzo, På Sicilien och Martha, och återutsändningar av ett stort antal konserter från landets orkesterföreningar. Radioorkestrarna var flitigt i elden. Sålunda fortsatte Radiotjänsts offentliga symfonimatineer under året. En nyhet var premiären för kammarmusikmatineer i september. En rad utländska överföringar interfolierade den inhemska verksamheten. Sverige deltog i Festival of Britain genom att överföra konserter med Malcolm Sargent, med Sto-kowski — som dirigerade Stravinskijs Våroffer — och Victor de Sabata. Vidare överfördes Don Juan från Glyndebourne och Mästersångarna från Bayreuth, Trollflöjten akt I från Salzburg och Tristan och Isolde akt II från Covent Garden. Wiener Kammerorchester under Franz Litschauer lät höra sig från Wien. I årets kammarmusikaliska gästbok antecknades bl. a. namnen Boccherinikvintetten och Veghkvartetten. Ytterligare ett litet axplock ur årets musikaliska namn och nytt: Stravinskijs Symfoni för blåsare med Sixten Ehrling som dirigent. Zino Francescatti, Igor Mar-kevitj, Sena Jurinac, Beethovens Missa solemnis med Busch, Isac Stern i Beetho-vens violinkonsert, Verdis Pezzi sacri med Albert Wolff, Friedrich Wührer i Brahms andra pianokonsert, Martins Ballad för cello och orkester med Enrico Mai-nardi, Hans Schmidt-Isserstedt med Pragsymfonin, Benjamin Brittens Sinfonia da requiem, Honeggers symfoniska psalm Konung David under Wöldikes ledning, Saeveruds pianokonsert med Robert Riefling som solist, uruppförande av Ny-stroems Palettskrap, Theresiamässan av Haydn, Schuberts nionde symfoni med Bruno Walter och Kirsten Flagstad i Richard Wagners Wesendonck-lieder. 182