Johannes Collin Marcus Ehrenpreis Yngve Ekstrand Axel Essén John Byttner, f. 1891. Medicinalråd 1930—50. ”Byttners allmänna läggning gjorde honom till en utmärkt chef. Hans stora kunnande, allmänna medicinska kringsyn och sociala ansvarskänsla gjorde hans insatser både inom medicinalstyrelsen och på andra områden, där han tack vare sin otroliga arbetsförmåga också hann med att verka, med rätta högt uppskattade. Med sin mänskliga syn på allt och sin stora formella talang och ofta blixtrande kvicka replikföring hade han en stor förmåga att ena och överbrygga svårigheter. Hans värmländska ursprung kom på ett lyckligt sätt fram i hela hans karaktär. Frodig humor, öppen tillgänglighet och ljus optimism äro de drag hos honom man främst minnes. Han var en glädjespridare som få men dessutom en rakryggad man, som visste vad han ville och stod för sin mening.” (Medicinalrådet Peder Björck i Sv. D.) Död den 22 april. Johannes Collin, f. 1873. Bildhuggare, skald och tecknare, en av de på sin tid mest kända skånekonstnärerna. Genomgick konstakademien 1899—1901 och studerade därefter i Paris. En del av hans bronser finns på Nationalmuseum, och han är representerad även på andra museer. Död den 24 februari. Marcus Ehrenpreis, f. 1869. överrabbin i Bulgarien 1900—14 och i Stockholm från sistnämnda år. Professors namn 1935. Han var född i Lemberg i Galizien och bedrev sina djupgående akademiska studier i Tyskland. E. var en språkbegåvning av stora mått, gjorde sig ett namn som en av de yppersta stilisterna på hebreiska och lärde sig efter överflyttningen till Sverige att muntligen och skriftligen till fullkomlighet behärska svenskan. E. var en varm judisk patriot och omfattade den sionistiska rörelsen, men han var samtidigt en uppriktig vän av sitt nya svenska hemland och dess kultur. Död den 27 februari. Yngve Ekstrand, f. 1888. Konteramiral, chef för Ostkustens marindistrikt sedan 1945. Åren 1939 —42 var han chef för marinstaben och 1942—45 chef för kustflottan. E. tog livlig del i MRA-rörelsen (Moral Re-Armament — Moralisk upprustning) och gjorde även internationellt en stor insats här. Död den 30 mars. Axel Essén, f. 1880. Författare. Medarbetare i olika tidningar, var hl. a. redaktör för Vecko-Journalen. Under signaturen Anders Eje gav han ut en lång rad på sin tid mycket populära romaner och noveller av förströelsekaraktär, skrev dessutom för teatern och skildrade målande sina upplevelser från flera långresor. Död den 22 juni. Tom Forssner, f. 1874. Advokat, ordförande i Sveriges advokatsamfund 1920—33. Jur. hedersdoktor, en av den svenska advokatkårens förgrundsgestalter. F. mottog under sin långa advokatbana många maktpåliggande och ömtåliga uppdrag, bl. a. i samband med utrednings- och avveck-lingsarbetet efter Ivar Kreugers död. I arbetet att skapa ett kvalificerat svenskt advokatstånd i modern mening tog han en verksam del. Han var ”en lysande vältalare och debattör liksom en utomordentlig stilist. Med utnyttjande av dessa naturliga förutsättningar och med ett patos så starkt och äkta, att det omöjligen kunde missförstås eller förfela att göra verkan, klargjorde han i tal och skrift vikten av advokatens rättsvårdande uppgifter i och utom rättegång. Han skapade förståelse och respekt för dessa uppgifter också i kretsar, där man förut icke insett eller velat inse, att rättssamhället ej kan vara dem förutan”. (Advokat Sune Wetter i Sv. D.) Död den 2 mars. Claes Frisack, f. 1888. Restauratör, innehavare av Stockholms äldsta restaurang Tre Remmare. F. gjorde en uppskattad insats inom restaurangnäringens olika organisationer och var bl. a. ordförande i Stockholms hotell- och restaurangförening åren 1935—49 samt 1943—48 i riksorganisationen Sveriges centrala hotell- och restaurangförening. Död den 30 april. 254