- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugonionde årgången (händelserna 1951) /
258

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sture Mörtsell Gustaf Olsson Anders Pers

Axel W. Persson

1917. Som lantförs var sminister arbetade han energiskt på att utbygga den nya arméorganisationen,
genomförde fältartilleriets förstärkning och utrustade militärförbanden med tidsenliga vapen.
Död den 12 oktober.

Sture Mörtsell, f. 1899. Professor vid Tekniska högskolan i anrikning sedan 1942. Efter
avlagd bergsingenjörsexamen var han verksam vid gruvföretag i Sverige och Finland och var
avdelningschef vid Bolidens gruv-AB 1929—42. Död den 7 juli till följd av skador som han
ådragit sig vid en bilolycka i Harmånger den 4 juli varvid även hans maka omkom.

Gustaf Olsson, f. 1899. Fil. dr, utrikesredaktör i Svenska Dagbladet sedan 1933. ”En
utrikesredaktör i en tidning möter i vårä dagar i viss mån samma textkritiska problem som
historikern i sina urkunder, och på ett ögonblick måste den för utrikesavdelningen ansvarige
mobilisera mycken erfarenhet och kringsynt kunskap för att skilja de närande kornen från de
onyttiga agnarna. Häri hade Gustaf Olsson sin styrka, och den var en kombination av flera
betydelsefulla färdigheter: gedigen politisk bildning, den mest vidsträckta beläsenhet och ett
brinnande intresse för uppgiften.” (Otto Järte i Sv. D.) Död den 25 december.

Anders Pers, f. 1860. Redaktör. Huvudredaktör under femtio år för Vestmanlands Läns
Tidning. Ledamot av riksdagens första kammare 1911—27. Kommunalman. Initiativtagare till
Vasaloppet. ”Pers var bonde och folkhögskollärare innan han blev journalist; därav föreningen
av kärv realism och varm idealitet i hans väsen. Han skrev enkelt och klart, lättfattligt för
var och en, men ägde en obestridlig litterär talang. Hans ledarartiklar sysslade oftare med
kulturella frågor, kommunala angelägenheter och praktiska problem än med partipolitiken. Men i
själ och hjärta var han en trogen frisinnad i ordets gamla, egentliga bemärkelse. Med särskilt
intresse omfattade han folkbildnings- och folkbiblioteksarbetet. Han var själv en stor bokälskare —
bara hans sätt att hålla i en bok vittnade om kärlek och tacksamhet för bokens gåva. I den
svenska pressens hävder står Anders Pers namn fast ristat.” (Fil. dr Ivar Anderson i Sv. D.)
Död den 23 augusti.

Axel W. Persson, f. 1888. Professor i klassisk fornkunskap och antikens historia vid Uppsala
universitet sedan 1924. Han började som klassisk filolog men drogs alltmera över till den
klassiska arkeologien. Sina sporrar som fältarkeolog och utgrävare tjänade han vid de på dåvarande
kronprins Gustaf Adolfs initiativ tillkomna grävningarna i Asine i Argolis. ”Hans finnarlycka
blev ett ordspråk, men han hade icke blott tur, han hade den säkra instinkt, som leder den
borne arkeologen till den rätta platsen. Hans namn flög över världen tack vare de sagolikt rika
fynden i kungagraven i Dendra, de rikaste fynd från den mykenska tiden som gjorts sedan
Schliemanns dagar. Nya grävningar på samma plats bragte nya rika fynd fast icke av samma
sensationella art men ytterligt viktiga, särskilt för gravkulten. Hans därpå följande grävningar i
Berbati, en ort i närheten, blottade en annan sida av denna tid, krukmakarindustrien, som
tillverkat mycket av de massor av vaser som spriddes över hela Medelhavsvärlden.” (Professor
Martin P:n Nilsson i Sv. D.) Vid sin bortgång stod han i begrepp att starta en
utgrävnings-kampanj i Labranda i Karien i sydvästra hörnet av Mindre Asien. Död den 7 maj.

Alfred Pettersson, f. 1867. Professor i allmän hälsovårdslära vid Karolinska institutet 1919—32.
Föreståndare för statens bakteriologiska laboratorium 1909—19. Under den stora
barnförlamnings-epidemien 1911 företogs på P:s initiativ en betydelsefull undersökning angående smittans
spridning vid barnförlamning. Död den 3 december.

Lennart von Post. f. 1884. Professor i allmän och historisk geologi vid Stockholms högskola
1929—50. ”Efter Gerard De Geers död framstod von Post som den främste kvartärgeologen

258

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 3 12:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1951/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free