Riksdagen 1952 Av byråchefen TORSTEN BJERLÖW 1 Q C Q års riksdag sammanträdde den 10 januari till vårsession, som pågick 1 y 3 till den 30 maj och senare följdes av en höstsession under tiden 16 oktober—17 december. Den av riksdagen fastställda riksstaten för budgetåret 1952/53 upptog utgifter till ett belopp av 7 219 915 500 kr. på driftbudgeten och 838 402 500 kr. på kapitalbudgeten. På statsregleringen beräknades för nämnda budgetår uppkomma ett överskott av 1 171 464 900 kr. På tilläggsstat för budgetåret 1951/52 anvisades härjämte på driftbudgeten sammanlagt 670 995 600 kr., till övervägande delen belöpande på försvars-, jordbruks- och civildepartementen, och på kapitalbudgeten 449 841 500 kr. En särskild beredskapsstat för försvarsväsendet antogs i likhet med de närmast föregående åren. Ytterligare anvisades under höstsessionen på en tilläggsstat I för budgetåret 1952/53 anslag till belopp av 179,5 milj, kr., samtliga på driftbudgeten och avseende anslag till vägväsendet, förutom 8 milj, kr. till fältsjukhuset i Korea. Slutligen bemyndigades K. M:t att under budgetåret 1952/53, om arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 200 milj, kr., meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts på allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. VÅRSESSIONEN Allmänna förfogandelagen förlängdes på ytterligare ett år. Andrakammarval. Provisoriska bestämmelser antogs om val till andra kammaren för perioden 1953—1956, innebärande en ny metod för fördelning av mandaten mellan partierna i en valkrets, vilken ansetts medföra större proportionell rättvisa än den tidigare s. k. d’Hondtska regeln. Samtidigt genomfördes vissa ändringar i riksdagsordningen i fråga om mandatens fördelning på de olika valkretsarna, vilka under vissa omständigheter kan medföra en ökning av andra kammarens ledamöter utöver 230. Arbetslösheten. Vissa av K. M:t vidtagna åtgärder för minskning av säsongarbetslösheten inom byggnadsfacket föranledde en reducering av statsbidragen till erkända arbetslöshetskassor med 3 milj. kr. Anslaget till arbetslöshetens bekämpande uppfördes med ett belopp av 13,8 milj. kr. Armén. Enligt riksdagens beslut skulle i syfte att förbättra underbefälsrekryteringen till armén, volontärinstitutionen slopas i princip och ersättas med ett system med rekrytering av underbefäl direkt ur de värnpliktigas led. Barnbidragen. Den tidigare beslutade höjningen av de allmänna barnbidragen till 290 kr. om året fr. o. m. den 1 jan. 1952 föranledde en uppräkning av anslaget till sådana bidrag med 30 milj. kr. till 510 milj. kr. Billån. Riksdagen begärde hos K. M:t utredning ang. effektivare former för uttagande av ådömd ersättning för i samband med tillgrepp av motorfordon uppkomna skador. Biologisk krigföring. Vissa förberedande åtgärder beslöts i syfte att åstadkomma en allmän beredskap mot sådan krigföring. Bostadsproduktionen. Den statliga bidrags- och läneverksamheten för bostadsändamål skulle enligt riksdagens beslut under det närmaste budgetåret fortsätta efter i stort sett oförändrade riktlinjer. Till lånefonden för bostadsbyggande anvisades 450 milj. kr. samt till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverk-samhet 180 milj. kr. Bränsleförsörjningen. Riksdagen beslöt vidtagande av vissa åtgärder för tryggande av landets bränsleförsörjning; bl. a. åsyftades en ökning av torvproduktionen. Byggnadsindustrien. Åtgärder beslöts för att stödja mekaniseringen inom denna industri. Civilförsvaret. Vissa ändringar genomfördes i fråga om civilförsvarets organisation. En lag antogs om skyldighet i viss utsträckning för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten. Till civilförsvaret anvisades anslag på tillhopa 59 milj. kr. Ekonomiska politiken. Riksdagen uttalade sig för i stort sett oförändrade riktlinjer i fråga om utformningen av den ekonomiska politiken. Elskatten slopades fr. o. m. 20 juni 1952 såvitt avsåg förbrukning av elkraft för hushålls-ändamål. Härigenom beräknades uppkomma ett inkomstbortfall för statsverket av cirka 40 milj. kr. 78