I ÅRETS MARGINAL "Frank Burns” — ambassadör Gunnar Hägglöf — och omslaget till ”Paradis för oss”. Frank Burns och neutraliteten Helt oförmodat dök namnet Frank Burns upp i höstens bokflod med en politisk nyckelroman {Norstedts) som döpts till ”Paradis för oss”. Vem var denne Frank Burns? Ryktet utbasunerade snabbt att författaren var att söka bland de högt för att inte säga högst uppsatta i riket, men fastän kretsen av möjliga författarnamn sålunda begränsades, lyckades man inte med att gissningsvis avslöja gåtan. Snart nog sprang emellertid bomben; författaren gav sig själv till känna — bakom Frank Burns dolde sig Gunnar Hägglöf, svensk ambassadör i London. Nu fick man också förklaringen på att vissa partier i romanen tydde på en mycket ”inside information” — ambassadören-författaren hade några månader krigshösten 1939 varit konsultativt statsråd. 1 romanen bestrider författarens språkrör att neutraliteten kan betraktas som en ”linje”, och ambassadör Hägglöf utvecklade i en artikel i DN ytterligare detta tema, understrykande farhågorna för att den allmänna meningen i Sverige ”faktiskt presumerar att neutraliteten som sådan erbjuder vårt land säkerhet”. Det gäller, fortsatte hr Hägglöf, att rensa ut en hel del emotionella och traditionella element i vårt tänkande. Sverige befinner sig alltsedan slutet av 1930-talet i ett nytt internationellt läge, och vi måste naturligtvis tänka om problemen ur våra nya synpunkter. Hr Hägglöfs uppsåt må ha varit behjärtans-värt, konstaterade SvD, men valde han den rätta vägen? Det hade funnits en annan och förvisso mera verksam metod. Han meddelar nämligen i artikeln, att han skrivit erinringar om sina upplevelser under andra världskriget både från förhandlingarna i Berlin, London och Washington samt från det intensiva arbetet i Kanslihuset och UD. Dessa minnesanteckningar har han icke använt, då han komponerade ”den lilla romantiserade skiss, som utkommit i bok form”. Är det icke att överdriva den taktfulla personlighetsklyvning, som eljest icke synes ha bekymrat hr Hägglöf, då han, efter att ha diplomatiskt maskerat sig som författare, till synes opåkallat och plötsligt odiplomatiskt demaskerat sig? Hur mycket värdefullare hade det icke varit om hr Hägglöf givit ut sina memoarer från andra världskriget, i vad de avser Sveriges mel-lanhavanden med Tredje riket, i stället för att fabulera ihop ett litterärt lättgods, som är borta med höstens bokflod. Välklädd Fransk välkläddhet representerades under året i Stockholm på ett utsökt sätt av Mme Mizzi Bricard, Diors högra hand när det gäller att skapa hans berömda modeller. 220