Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Lagerlöf Karl Larsson
Gösta Lilliehöök
Anna Lindahl
Edvard Hubendick, f. 1875. Professor vid Tekniska högskolan i läran om förbränningsmotorer
1916—40. (Förste innehavare av denna professur.) Efter att ha utexaminerats från Tekniska
högskolan 1900 var han flera år konstruktör och chefsingenjör vid olika motorverkstäder. H. var en
mångsidigt begåvad och intresserad person. Han förde bl. a. en på sin tid mycket uppmärksammad
kampanj för en reformering av vår elementarskolundervisning i syfte att bättre tillvarataga
begåvningarna. Han stred energiskt mot standardiserad kunskap och mot alla former av studier,
som gick ut på inlärandet av minneskunskaper utan att befordra självständigt tänkande. Död
den 24 april.
Philibert Hutnbla, f. 1896. Länsintendent i Gästrikland och Hälsingland från 1933. H. hade
anseende som en av landets främsta museimän. Under 20-talet var han verksam vid Göteborgs
museum, Röhsska konstslöjdsmuseet och Nordiska museet. I Gävle organiserade han det nya
museet, som räknades till de allra yppersta av våra provinsmuseer. Död den 29 juli.
Anton Johanson, f. 1877, f. d. förste telegrafkontrollör, idrottsledare. I nära ett halvt sekel var
han en förgrundsfigur inom den svenska idrottsiedningen i fotboll, ishockey, överstyrelsen och dess
förvaltningsutskott och i Stadionstyrelsen och framför allt var han den svenska fotbollens store
organisatör som sekreterare i 17 år och därefter förbundsordförande i 14 år. Han stiftade 1922
Svenska ishockeyförbundet och var dess ordförande 1924—1948 och var vidare en av Skidförbundets
stiftare. Död den 24 december.
Hans Lagerlöf, f. 1880. Hedersöverste i amerikanska armén, en av världens främsta
frimärks-samlare. Han kom i unga år ut till USA, där han grundade en firma i trävarubranschen. Vid
sidan av sina affärer ägnade sig L. under många år mycket ivrigt åt samlandet av frimärken.
Stora delar av sina samlingar skänkte han till postmuseet i Stockholm. Han understödde även
idrotten såväl i Sverige som i USA. Ett regemente i New York, som han ihågkommit med gåvor,
utnämnde honom till hedersöverste. Död i New Jersey, USA, den 11 maj.
Karl Larsson, f. 1868. Frälsningsarméns ledare i Sverige 1935—45. L. blev frälsningsofficer
1890 och avancerade snabbt inom armén. Han verkade som ledare i Finland, Ryssland,
Tjeckoslovakien, Sydamerika, England och Norge, innan han tillträdde posten som arméchef i Sverige.
L. var en arbetsmänniska som få och bars av en uppoffrande hängivenhet för sin uppgift och
sina ideal. Död den 16 maj.
Gösta Lilliehöök, f. 1871, f. d. generallöjtnant. Han var överste och chef för Jämtlands
fält-jägarregemente 1917—1928 och utnämndes sistnämnda år till generalmajor och militärbefälhavare
för övre Norrland. Åren 1930—1936 var han chef för östra arméfördelningen och
överkommendant för Stockholms garnison. Till generallöjtnant utnämndes han 1934. Han gjorde betydande
insatser inom svensk idrott, framför allt den militära skididrotten, och var 1931—1943 K. M:ts ombud
i riksidrottsförbundets överstyrelse och förvaltningsutskott samt 1934—1943 ordförande i
skytte-förbundens överstyrelse. Död den 22 november.
Anna Lindahl, f. 1904. Skådespelerska. Efter att ha genomgått Dramatens elevskola engagerades
hon vid Dramatiska teatern, tillhörde sedermera Gösta Ekmans teatrar i Stockholm och scenerna
i Göteborg samt återkom så till Dramaten, som hon tillhörde från 1936. Hon formade ”gestalter
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
